Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Bekämpa illegala bosättningar

Tältläger vid Kallebäcks pendelparkering 2015.
Foto: ANDERS YLANDER

Göteborg måste ha nolltolerans mot illegala bosättningar. Samtidigt är det bra att staden nu tar steg för att arbeta förebyggande i Buzau i Rumänien.

Förra året medförde en stor ökning av antalet illegala bosättningar av EU-migranter på kommunal och privat mark i Göteborg. Kommunen har i en ny rapport av Social resursförvaltning identifierat 131 stycken bosättningar under 2016. Ökningen har varit dramatisk. 2014 identifierades "bara" 28 bosättningar. Nästföljande år, 2015, 46 stycken. Till detta kan läggas att stadens fältarbetare tillsammans med Stadsmissionen genomförde 417 besök vid illegala bosättningar över hela kommunen, om än med koncentration av platser på Hisingen. Göteborg Stad har räknat till 400-500 EU-migranter i staden under 2016 - och framåt.


Men bakom ökningen av illegala bosättningar finns det delvis en paradoxal förklaring: Det allt mer effektiva arbetet mot illegala bosättningar medför också att EU-migranterna ockuperar fler platser i takt med att avhysningarna ökar. Förvisso menar Social resursförvaltning att antalet mobila EU-medborgare som vistas i Göteborg har ökat, men det ökande antalet bosättningar kan också eventuellt förklaras av förändrad hantering av bosättningarna under 2016 då polisen började använda sig av ordningslagen för avhysning. Dessförinnan krävdes handräckning av Kronofogden vilket gjorde att ärendehanteringen tog längre tid. I vissa fall utvecklades det till rena rama byråkratiska mardrömmar, inte minst för privata markägare. 


De illegala bosättningarna har medfört arbetsmiljöproblem för anställda inom Göteborg Stad - på flera olika vis. I rapporten framkommer att flera kommunala förråd använts som toalett av EU-migranter, vilket gjort att de anställda fått städa av innan de kommit åt sina verktyg. Hot förekommer också, både från ockupanter och från aktivister som motsätter sig att EU-migranterna avhyses. Aktivister har även trakasserat tjänstemän utanför arbetstid, och hot har också förekommit mot tjänstemän från medborgare som ringt in till staden och klagat på illegala bosättningar. Att EU-migranterna provocerar är uppenbart. 


Enligt Social resursförvaltning är det övervägande andel rumänska medborgare bland EU-migranterna. Av de personer som fältarbetarna kommit i kontakt med har det under 2016 varit 77 procent rumänska medborgare. Nitton procent har varit bulgariska medborgare.


I Göteborg har utsatta EU-medborgare erbjudits stöd sedan 2012. Under 2016 har detta skett i form av övernattningsplatser, dagcentral, råd- och stödverksamhet samt öppen förskola för barn via samarbetet med idéburen sektor. Göteborg kommun bidrar även med egna verksamheter som socialtjänst och skola. Kostnaderna är inte försumbara. 


Göteborg får inte vackla gällande effektiva avhysningar - men de ger föga effekt om det endast medför att ockupanterna flyttar från plats till plats, med upprepade avhysningar av samma människor som konsekvens. Då kan det arbete som kommunen är på väg att inleda under våren med platsbesök i Buzau i Rumänien, där många av EU-migranterna i Göteborg kommer ifrån, vara en framkomlig väg. Målet måste vara att se till att de rumänska medborgarna inte åker till Sverige för att tigga och bo illegalt.