Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Att kunna svenska är en form av smittskydd

Coronakrisen visar på att kunskap i svenska är en viktig del av smittskyddet. På bilden: Angeredsbron i Göteborg.Foto: SHUTTERSTOCK
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida.Foto: NORA LOREK

Smittskyddet försvåras om man inte kan ta till sig information som sprids av myndigheter och nyhetsmedia. Coronakrisen påminner om vikten av att förstå svenska.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar.

 

Smittskyddslagen är ett under av tydlighet gällande var och ens individuella skyldighet inför sin nästa och det bredare kollektivet. 

 

Lagen förutsätter en mycket hög nivå av personligt ansvarstagande under medicinska situationer som kan vara mycket komplicerade, men där kravet på det egna agerandet inte främst syftar till att gynna sig själv utan sin omgivning. 

 

I det andra stycket om individens skyldighet att vidta förebyggande åtgärder och anmäla sjukdomsfall finns även följande stycke: ”Den som vet att han eller hon bär på en allmänfarlig sjukdom är skyldig att lämna information om smittan till andra människor som han eller hon kommer i sådan kontakt med att beaktansvärd risk för smittoöverföring kan uppkomma.

 

Så långt, allt klart.

 

Men för den som inte kan läsa, tala, skriva eller förstå svenska språket blir lagen genast tandlös. Den gemensamma kedjans ansvar fallerar då den svagaste länken brister. Om det inte går att göra sig förstådd eller ens förstå viktig information som ges, kvittar det hur många kommunala kommunikatörer, hur mycket presstöd som betalas ut eller hur mycket skatt man kramar ur invånarna till public service – informationen når inte fram.

 

Det har sjukvården i bland annat Göteborg och Angereds närsjukhus blivit varse i tider av coronapandemi. Här använder man sig av det 55-talet flerspråkiga hälsoguider som sedan tidigare finns i Göteborg. Med sina sinsemellan 25 olika språk bildar de i flera stadsdelar smittbekämpningens första linje, något som P4 Göteborg rapporterade om under gårdagen. Genom bland annat uppsökande arbete och visuellt informationsmaterial arbetas det frenetiskt för att nå ut med den viktiga samhällsinformationen. Utmaningen är gigantisk: Bara i Angered är hälften av befolkningen födda utomlands och har ursprung i ett 100-tal olika länder. 

 

 – Dels är språkkunskaperna begränsade och sedan har vi en liten andel som inte kan läsa eller skriva. Det är klart att det försvårar det hela. Det räcker inte att vi sätter upp skyltar eller skickar ut blad eller att det finns mycket information i tidningar, för man kan inte ta till sig det, säger chefläkaren Cornelia Bergdahl på Angereds närsjukhus i P4 Göteborgs reportage.

 

Maria Magnusson, verksamhetsansvarig på folkhälsoenheten på Angereds närsjukhus, ger ännu ett perspektiv på de bristande språkkunskaperna:

 – Den största utmaningen är detta med språket och svårigheten att ta till sig information. Om vi alla är oroliga och tycker att det är svårt att veta vad som egentligen gäller, kan man bara försöka föreställa sig hur det skulle kännas när man inte förstår vad som sades. Om man visste att man missar viktig information för att man inte talar språket.

 

Språk är både en rättighet och en skyldighet, ett maktmedel och en nyckel till ökad frihet. Som värn agerar språkets rikedomar skydd mot okunskap och informationsbrist.

 

Språkkunskap är en grundläggande frihet som alldeles för länge förvägrats alldeles för många människor i Sverige på grund av oansvarig kravlöshet. Coronapandemin visar att det kan vara direkt livsfarligt att inte kunna svenska. Just därför är januariavtalets språkkrav för medborgarskap en folkhälsoreform. Att så många som möjligt ska kunna svenska är att förstärka smittskyddet. 

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida.