Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Alle man ombord, Västlänken nästa

Valaffisch inför kommunvalet i höstas.
Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida.
Foto: NORA LOREK

Högsta domstolens beslut borde sätta punkt för en demokratiskt uppslitande diskussion kring Västlänken. Göteborg måste gå vidare.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Efter att den demokratiska processen av Västlänken haft sin gilla gång var det under fredagen dags för den rättsliga och juridiska processen att nå vägs ände. Eller, om man vill använda tågparlör: Sista anhalten. 


Högsta domstolen meddelade i går att det inte fanns någon anledning att bevilja prövningstillstånd utifrån de överklaganden som inkommit. Ytterligare överklagande är omöjligt. Därmed är den juridiska resan finito: Västlänken kan inte stoppas. I realiteten har bygget redan varit i gång sedan en tid.  


Beslutet att neka prövning är ett välkommet, avslutat kapitel i en absurd resa vars motståndares desperata försök till förhalning och fördyrning har greppat efter allt tunnare halmstrån. Motståndarna har kämpat i akut motvind: I Göteborg har tågtunneln varit mycket demokratiskt förankrad. En överväldigande majoritet av göteborgarna har vid de två senaste kommunvalen, 2014 och 2018, röstat för partier som tydligt förordat projektet. 


Att dryga 17 procent av göteborgarna valde att rösta på enfrågepartiet Demokraterna, som nu har förlorat sitt existensberättigande och torde tillbringa resten av mandatperioden i en fortsatt ökenvandring på grund av sin politiska irrelevans, har i sammanhanget ingen som helst betydelse. I en demokrati antas förslag och frågor när det saknas alternativ som backas upp av en samlad och större parlamentarisk motkraft. Givet den rörande blocköverskridande enigheten och överväldigande parlamentariska majoriteten borde Västlänken därmed vara ett av de mest legitima infrastrukturprojekten i svensk historia. 


Göteborgs etablerade partier har velat ha Västlänken, och Göteborgs väljarkår har slutit upp bakom dessa partier.


Det har knappast hindrat de olika protestgrupperingarna från att försöka övertyga majoriteten om att Västlänken borde stoppas. Martin Wannholt har varit tvärsäker på att domstolsprocessen skulle sätta stopp för Västlänken. I maj 2017 sade han till GP att: "Vi är helt övertygade om att den kommer att falla i domstolsprövningen." I juni sade han i Göteborgs fullmäktige att: "[...] oavsett vad man kan tycka om Västlänken ligger den fast i Miljödomstolarna. Om man mot förmodan skulle få godkänt blir byggstart 2019." […] "Sedan vill jag bara säga när det gäller Västlänken: Den klarar inte regeringens tillåtlighetsvillkor och den backar när det gäller kapacitet. Så vad mig anbelangar är jag väldigt trygg med att den stoppas i domstol!".


Trots denna övertygelse och trygghet såg sig Wannholt nödgad att grunda ett helt nytt parti för att arbeta mot det infrastrukturprojekt som han menade att domstolsprocessen skulle sätta stopp för. 


Demokraterna har nu ett demokratiskt ansvar att bita i det sura äpplet. Att fortsätta obstruera och förhala i kommunstyrelsen och fullmäktige är ansvarslöst. Politiska partier ska inte söka att underminera eller misstänkliggöra svenskt rättsväsende som givit Västlänken en ordentlig prövning och bitvis fått Trafikverket att svettas. Högsta domstolens beslut visar att den svenska rättskedjan fungerat föredömligt. Men nu har Göteborgs trauma med den uppslitande debatten kring Västlänken kommit till vägs ände. Det är dags att kliva på tåget, även för Västlänksmotståndarna. 


Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida.