Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Det kunde ha slutat illa. Riktigt, riktigt illa

På bara en vecka har Migrationsverket i Mölndal enligt SVT Nyheter Väst fått motta asylansökningar från 206 barn. Över hundra av dem dumpades på olika platser i Göteborg under 48 timmar. Barnen har helt sonika lämnats av i centrala Göteborg på platser som Järntorget, Centralstationen och Backaplan.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Det kunde ha slutat illa. Riktigt, riktigt illa. Hundratals barn utan mat eller luft, övergiven i en eller flera lastbilar likt de 70 människorna som lämnades åt sitt öde i Österrike, är en hemsk tanke. Men det är ett fullt realistiskt scenario. Och många är barnen som redan dött på sin färd över Medelhavet.

Trycket på Göteborg har varit så hårt under sommaren att helårsprognosen redan överskridits, nio månader in på året. Fram tills denna vecka kom 10-20 barn i veckan - vilket alltså betyder att det endast den senaste veckan kommit 10 gånger så många barn som planerat. För hela 2015 beräknade Göteborg tidigare att cirka 500 barn skulle anlända. Enligt Vårt Göteborg, stadens egen informationstidning, hade 554 ensamkommande barn tagits emot den 13 augusti.

Nationellt har årsprognosen reviderats upp från 8 000 till 12 000 barn. I Göteborg har man reviderat upp från 500 till 900 barn, nästan en fördubbling. Det är i dagsläget ingen som tror att det kommer stanna där.


De allra flesta barnen kommer från Afghanistan, samt en kraftigt ökad flyktingström från Eritrea. Även Somalia är ursprungsland. Det är en förändrad situation från årets början, då flest anlände från Syrien.

Och enligt Verónica Morales, verksamhetschef för integration på social resursförvaltning i Göteborg, blir barnen allt yngre. Några har inte ens fyllt tio år. De allra flesta är pojkar. Av förklarliga skäl talar de inte samma språk.

Just nu letas det frenetiskt efter boende för barnen. Extrapersonal rings in och dubbelskift krävs. Regler gällande hantering av barnen, bland annat att ett eget rum krävs, bryts på löpande band.

Därefter skall det ordnas språkundervisning, fritidsaktiviteter, skolgång, psykosocialt stöd och arbetsträning med ett tillhörande tryggt boende. Det krävs stödfamiljer, praktik- och arbetsträning, personal. Tolkar, som det råder akut brist på.

 

Många av barnen är djupt traumatiserade, om inte från de krig eller oroshärdar de flytt ifrån, så av resan de varit med om. Men låt oss samtidigt slå fast att dessa barn endast är offer av omständigheterna. De är knappast hjälplösa - det krävs mod, uthållighet och en riktig vinnarskalle för att ta sig hela vägen från Afghanistan till Sverige. Genom bergdalar, över stormiga hav och främmande land. Fågelvägen är det 4 900 km. Rutten är aningen längre. Det är denna drivkraft måste Sverige nu ta tillvara på. Barnen kommer bli en tillgång för Sverige.

Och även om Göteborg nu sätts under hårt tryck så skall 900 barn sättas i relation till de drygt 35 500 barn som 2014 gick i Göteborgs kommunala skolor i grundskolan. Ytterligare 11 000 barn återfanns förra året i friskolor i årskurs 1 till 9. Alltså är 900 barn cirka 2 procent av antalet elever i grundskolan i Göteborg.

 

Det är nu många som undrar vad man kan göra för att hjälpa barnen. Migrationsverket gick häromdagen ut och meddelade att de inte kunde hantera den stora mängd av personer och övriga aktörer som hörde av sig för att erbjuda sin hjälp, och hänvisade till respektive kommun. Det bådar gott inför framtiden, och för barnen.

 

I våras ingick Göteborg ett femårigt avtal med åtta idéburna organisationer som via nätverk ska hjälpa staden med barnens etablering. De är Bräcke Diakoni, Rädda Barnen, Röda korset, Räddningsmissionen, Individuell Människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg och Reningsborg. De är säkerligen tacksamma för all hjälp de kan få.

Den senaste veckan kan vara en tillfällig topp, men det kan likväl vara ett bestående trendbrott. De enda som vet är flyktingsmugglarna.

Detta är en prövande tid för Sverige. Kommunerna pressas hårt av de stora flyktingströmmarna. Det finns dock all anledning att påminna om att det är mest prövande för barnen.