Du ska bestämma. Tyckte Lars Leijonborg, dåvarande FP-ledare, inför valet 2002 då han introducerade språktestkravet. Men invandrare ska bara få bestämma om de klarar ett prov först. Det tycker nu även dåvarande motståndarna i ungdomsförbundet. Det är inte demokratiskt. Foto: Allan Karlsson
Du ska bestämma. Tyckte Lars Leijonborg, dåvarande FP-ledare, inför valet 2002 då han introducerade språktestkravet. Men invandrare ska bara få bestämma om de klarar ett prov först. Det tycker nu även dåvarande motståndarna i ungdomsförbundet. Det är inte demokratiskt. Foto: Allan Karlsson

Clara Sandelind: Ställ samma krav på de invandrade

Publicerad
Uppdaterad
Det görs sällan stora rubriker av det som beslutas på partiernas ungdomsförbunds kongresser. På Liberala ungdomsförbundets kongress, som avslutades igår, fattades dock det kontroversiella beslutet att det för svenskt medborgarskap ska krävas både godkända kunskaper i svenska språket och om den svenska grundlagen.
Om de unga liberalerna väljer att driva förslaget, vilket är något oklart eftersom de vid ett senare tillfälle även bestämde sig för att i praktiken tömma medborgarskapet på betydelse, går man alltså längre än Folkpartiet, som hittills enbart har krävt ett språktest.
Pådrivande för medborgarskapstestet var ungdomsförbundets ordförande från Göteborg, Adam Cwejman. Även Väst-distriktet var överlag positivt inställda, medan stockholmarna varit mer tveksamma.

Nyanlända har ett behov av att lära sig svenska och hur det svenska samhället fungerar. Den informationen får alla och så ska det vara. Medborgare kan man inte bli i Sverige förrän efter fem år. Vid det laget bör den invandrade kunna prata svenska, veta hur samhället fungerar och ha ett jobb. Frågan handlar alltså inte om integration.
Den handlar om principen vilka som ska få vara medlemmar i den svenska demokratin. På den frågan svarar liberalerna alltså de som kan prata svenska och känner till den svenska grundlagen. Och de som är födda i Sverige och/eller av svenska föräldrar. För dem omfattas inte av kraven.

Häri ligger grundproblematiken. Alla som bor i ett land under en längre period är medlemmar av samhället - de påverkas av beslut som fattas och borde därför få vara med och påverka dem. Det är en absolut demokratisk rättighet. Den kan inte villkoras.
Till och med de som brutit mot lagen - brottslingar - har rösträtt i Sverige. Tror man på individens rätt att bestämma över sig själv är det en självklarhet att hon måste ha åtminstone en röst när hon får ge upp sin frihet för majoritetens vilja.

Många av de som kommer till Sverige som flyktingar är statslösa, det vill säga de är inte medborgare i något land, eller är medborgare i djupt icke-demokratiska länder. Sverige bör inte ytterligare villkora deras demokratiska rättigheter.
Testet skulle ha få praktiska konsekvenser. Ungdomsförbundet vill utforma det så att det skulle vara väldigt svårt att misslyckas. Målet är symboliskt - att uppvärdera medborgarskapet.
Men att införa ett prov för att man ska få ta del av något, vad som helst, gör inte delaktigheten värd mer. Att bara införa provet för vissa - de som kommer utifrån - ändrar inte heller dess värde.

Däremot gör det att rätten för de som bor i Sverige att påverka samhället ser olika ut beroende på om man kom hit via mammas mage eller via landets gränser. Det är en princip om att födelseland ska spela roll i den svenska statens relation till invånarna.
Den principen är godtycklig och inte särskilt liberal. Symboliken signalerar ojämlikhet mellan människors rättigheter - inte gemenskap som var tanken.
Liberalerna i Göteborg borde lyssna till sina kollegor i huvudstaden.
Om än bara för denna gång.
Clara Sandelind

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER