Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bristen på dietister hot mot patientsäkerheten

I Västsverige har politikerna begränsat patienternas tillgång till kvalificerad vård genom att strypa tillgången till dietister i hela vårdkedjan.

Främst gäller detta inom primärvården, som för de flesta är den vanligaste vårdkontakten.

Men även inom slutenvården kommer oroande signaler om att dietisttjänster hotas av indragning.

I slutändan är det du som patient som drabbas. Du är hänvisad till att få svar på dina frågor från människor som inte är utbildade och kan göra en syntes av aktuell kunskap beträffande näringslära, näringsbehov, livsmedel, livsmedelsval, matlagning och måltidsordning i kontexten av hälsa och sjukdom, innefattande såväl fysiologiska som psykologiska faktorer.

Det äventyrar patientsäkerheten, försvårar din vardag, ökar lidandet och kan förkorta ditt liv.

Detta kan ligga bakom att många människor med kostrelaterade symtom eller sjukdomar för närvarande står på ”självvalda” dieter. Många väljer att undvika laktos, gluten, protein, kolhydrater etc. Att utesluta stora delar av kostcirkeln, utan en samtidig gedigen kunskap om näringslära, kan leda till att intaget av viktiga ämnen blir bristfälligt.

Under de senaste decennierna har kunskapen om sambandet mellan kost och sjukdomar ökat markant. Nya forskningsrön publiceras varje dag. För att kunna tolka detta behövs personer med en gedigen utbildning och kunskap om sambandet mellan kost och hälsa samt förmågan att anpassa kosten vid olika sjukdomar och utifrån varje enskild individs behov.

Dietisten är en sådan person. En dietist har minst en treårig universitetsutbildning med huvudinriktning på näringslära och kan efter ansökan hos socialstyrelsen bli legitimerad att arbeta inom hälso- och sjukvården.

 

Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet, oomtvistad och självklar. Sjukdom och därtill kopplad medicinsk behandling kan försvåra eller omöjliggöra för den enskilde att täcka detta behov utan hjälp, samtidigt som sjukdomen i sig kan förändra behoven. Även sociala, psykologiska och kulturella faktorer kan påverka förutsättningarna för ett optimalt energi- och näringsintag. Detta sammantaget utgör grunden för dietisternas yrkesutövning.

Typ 1 diabetes, cancer, hjärtsvikt, KOL, allergier, fetma, Mb Chron, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), ulcerös kolit, celiaki, laktosintolerans, typ 2 diabetes, njursvikt, ätstörningar, förstoppning, leversjukdom, graviditetsdiabetes, cystisk fibros, högt blodtryck, irritabel tarm… listan är lång på tillstånd där det du äter kan påverka dig i någon form.

 

Bor du i Västsverige bör du undvika att drabbas av dessa tillstånd. I Västsverige är tillgången till kvalificerad personal inom vårdsystemen nämligen mycket begränsad. I andra delar av Sverige är tillgången till dietister i vårdkedjan mycket större än här. Det är en lång väg att gå innan vi kan säga att vi har en jämlik vård i Sverige.

 

Frode Slinde

Docent i klinisk nutrition, Göteborgs universitet (GU)


Mette Axelsen

Med. dr. i klinisk nutrition, GU


Heléne Bertéus Forslund

Med. dr. i klinisk nutrition, GU


Lena Hulthén

Professor i klinisk nutrition, GU


Anna Winkvist

Professor i nutrition, GU