Bankerna diskriminerar

Publicerad
I en internationell jämförelse står sig Sverige starkt på flesta områden.
Tillväxten är stark, sjukvården är i världsklass och utvecklingen drivs framåt av lärosätenas högkvalitativa forskning. Men det finns också förbättringsområden.
Utanförskap och segregation är alltjämt stora problem. Arbetslösheten har sänkts men är alltjämt för hög, speciellt när det gäller personer med invandrarbakgrund.
I Göteborg är den totala öppna arbetslösheten 5,2 procent medan den öppna arbetslösheten för personer med invandrarbakgrund är 8,2 procent.
IFS har i en rapport framlagt förklaringsmodeller utifrån ett företagarperspektiv.
I rapporten framgår tydligt att personer med invandrarbakgrund har dramatiskt sämre förutsättningar än personer med svensk bakgrund att få lån av bank eller annat låneinstitut för att finansiera uppstarten av ett eget företag.
I stället ordnas kapitalanskaffningen genom lån av familj och vänner, eget sparande och kraftigt ofördelaktiga konsumtionslån.

Samtidigt visar rapporten att personer med invandrarbakgrund som startar egna företag är lika framgångsrika som företagare med svensk bakgrund – trots sämre förutsättningar.
Dessutom har tidigare studier konstaterat att det är vanligare för personer med invandrarbakgrund än personer med svensk bakgrund att starta företag på grund av arbetslöshet eller risk för arbetslöshet.
Att göra det enklare för personer med invandrarbakgrund att få lån genom bank eller annat låneinstitut skulle därför med all sannolikhet inte enbart öka antalet konkurrenskraftiga företag i Göteborg, utan även minska arbetslösheten hos framför allt personer med invandrarbakgrund.
Eftersom låneinstituten hittills inte har klarat av att utjämna skillnaderna mellan grupperna, krävs nytänkande för att tillvarata den potential som finns om man lyckas.

Den segregation som präglar samhället, inte minst gällande Göteborg och övriga storstadsregioner, måste brytas. IFS anser att regeringen bör kartlägga förutsättningarna för en eventuell förändring och utreda hur intresset för mikrolån och finansiell rådgivning kan öka hos de vinstdrivande bankerna.
Det kan handla om högre lånekapital än vad som erbjuds idag, ändrade amorteringstider, lägre räntesatser,och egna insatser. Man bör även utreda vilka åtgärder som kan användas så att inte lånet missbrukas.
För att Sverige som nation skall kunna fortsätta vara i framkant måste det vara ett land där alla oavsett bakgrund får samma möjligheter att förverkliga sina drömmar.
Att ge entreprenörer med invandrarbakgrund möjlighet att starta egna företag genom mikrolån från de vinstdrivande bankerna skulle med all sannolikhet inte bara skapa fler företag utan även minska arbetslösheten för personer med invandrarbakgrund i Göteborg.

Maroun Aoun
Louise Skålberg

Maroun Aoun är vd på Internationella företagarföreningen, IFS.
Louise Skålberg är verksamhetsansvarig på IFS Väst.
GT:s ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu
VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER