Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Amanda Broberg

”Krögares livsverk går upp i rök – öppna krogarna nu!”

Expressen återbesöker två av de som drabbats av krisen i nom hotell- och restaurang – en bransch där tiotusentals varslats.
Andra långgatan i Göteborg ekar tom, skriver Amanda Broberg.
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Amanda Broberg, skribent på GT:s ledarsida.
Foto: OLLE SPORRONG

Det är svårt att beskriva behandlingen av restaurangbranschen under pandemin som något annat än grym. 

Krögares livsverk går upp i rök – och det finns inte ens belägg för att det skulle dämpa smittspridningen.

I över ett år har pandemin hållit vår tillvaro i ett järngrepp. Med vaccination av äldre och vårdpersonal i gång började många se början på slutet. Men samtidigt vägrar regeringen nu att lätta på många av de långtgående restriktionerna – snarare går det i motsatt riktning. 

På torsdagen meddelade Anders Tegnell på en presskonferens att stoppet för alkoholförsäljning på krogar efter 20:30 förlängs till den andra maj. Det har nu gått nästan fyra månader sedan 20-reglerna trädde i kraft, vilket var en ytterligare skärpning av de tidigare 22-reglerna. 

Det är ett stort ingrepp i näringsfriheten och en av de mest drastiska restriktionerna. 

Vid sidan av att eggen så tydligt är riktad mot en specifik bransch, vars verksamheter redan innan reglerna var hårt drabbade av pandemin, så är också underlaget för restaurangrestriktionerna fortsatt höljt i dunkel. 

Samtidigt som krognäringen långsamt förblöder så verkar det inte finnas någon ansvarig som egentligen kan motivera varför just restaurangerna hamnat i skottgluggen för den svenska coronahanteringen.

Generellt är restauranger och barer är nämligen inte kända som några stora smittspridare. 

 

En granskning som SVT gjorde i november i fjol visade att mindre än fem procent av de inrapporterade covidfallen kunde kopplas till krogmiljöer. Men medan butiker och gallerior tillåts ha ordinarie öppettider, så tvingas uteställen ta sista beställning klockan åtta varje kväll.

Problemet är att när krogarna inte får ha öppet hittar många andra umgängesformer. 

Alternativet är ofta de privata sammanhang som pekats ut som drivande i smittspridningen. Det handlar om trånga hemmafester och middagsbjudningar, där det till skillnad från serveringsställen knappast finns någon personal som kan se till att gästerna håller avstånd. 

Trots detta har man gång på gång valt att med kort varsel förlänga 20-reglerna. 

Krögare och restaurangägare har ofta inte getts någon framförhållning, och fortfarande så uteblir stöden. 

Pandemi eller ej, det är nog svårt för någon att begripa hur man behandlar restaurangbranschen. Samtidigt som en hel bransch kämpar för att med nästan obefintliga ekonomiska marginaler och kraftigt strypta intäkter rädda sina livsverk, så möts de av en total arrogans från de som infört och gång på gång förlängt reglerna. 

Det är konsekvenserna av detta som man nu ser. På Avenyn och Långgatorna är det tyst och öde vid niotiden. Mängder av krogpersonal har fått sägas upp, en västsvensk företagare som innan krisen sysselsatte 100 personer är nu nere på fem. 

Och när personalen tar sista beställningen och tänder upp i lokalen redan klockan åtta är känslan lätt kafkaartad.

Inskränkningar i den personliga friheten har knappast varit en bristvara under pandemin. 

Som gäst eller privatperson är det lite som Kjell Höglund sjunger - man vänjer sig. Men den bransch som nu hållits i strypgrepp i snart ett halvår vänjer sig inte, den dör sakta. 

Vill man ha några krogar kvar när den har pandemin är över måste stöden betalas ut - och de irrationella 20-reglerna upphöra. 


Krögarna i grytprotest: ”Krogbranschen behöver intensivvård” 

Regeringen förlänger alkoholförbudet – så här svarade krögarna.