Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Larmen inifrån – om krisen på Sahlgrenska

Anne-Karin Höglund, ordförande Vårdförbundet i Västra Götaland. ”Det är en stor oro, både för patientsäkerheten och för vårdförbundets medlemmar” säger hon om besparingarna inom Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: ULF HUETT
På måndag 3 december beslutar Sahlgrenskas styrelse om budgeten för 2019. Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Sara Thulin, sjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset: ”Jag är orolig för vården i hela regionen”. Foto: Privat
Sahlgrenska universitetssjukhuset ”ligger back mellan 150 och 200 miljoner kronor ” säger Sahlgrenskas styrelseordförande Johnny Bröndt, M. Foto: ANDERS YLANDER

Nära 200 tjänster kan försvinna på Sahlgrenska när sjukhuset ska spara pengar.

På måndag tas beslutet om nästa års budget.

Vårdpersonalen känner stark oro och beskriver en redan besvärlig situation.

– Jag känner oro för vården i hela regionen – för alla som drabbas om det här går igenom, säger sjuksköterskan Sara Thulin.

För att få ordning på budgeten för nästa år ska antalet tjänster på Sahlgrenska universitetssjukhuset minska med mellan 150 och 200. 

På måndag 3 december tas beslut om budgeten i Sahlgrenskas styrelse.

– Jag känner oro för vården i hela regionen. För alla som det kommer att drabba om det här går igenom. Framförallt för invånarna, men också vilka konsekvenser det får för personalen, säger Sara Thulin, sjuksköterska på en neurologavdelning på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Sara Thulin, sjuksköterska på en neurologavdelning på Sahlgrenska universitetssjukhuset, och många andra anställda på sjukhuset är oroliga för hur en nedbemanning kommer att påverka vården. Foto: Privat

Vårdavdelningar kan läggas ner

Hon är bekymrad över att avdelningar kan komma att läggas ner.

– Det är vad som händer om de förslag som ligger beslutas. Då får personal flytta på sig och patienterna hamnar någon annanstans, antingen på avdelningar där man inte har rätt kompetens eller så tar de upp platser på intensivvårdsavdelningar eller högspecialiserade avdelningar där de annars inte behövt vara, säger Sara Thulin.

Hon berättar att hennes avdelning klarat sig tack vare extern bemanning och att den är beviljad till och med februari nästa år.

– Får vi inte behålla den externa bemanningen får vi slå oss ihop med någon annan avdelning eller läggas ner – eller gå på knäna tills vi bränner ut oss själva, förklarar hon.

”Skapar stor oro”

”Många av åtgärderna som vidtas är mycket kortsiktiga. Till exempel stängs eller flyttas vårdplatser på ett sätt som skapar stor oro”, skrev förtroendevalda inom Vårdförbundet i en debattartikel i GT på tisdagen.

De anser också att det är ”kontraproduktivt att använda personalkostnaderna som budgetregulator”.

– Det är en stor oro, både för patientsäkerheten och för vårdförbundets medlemmar, säger Anne-Karin Höglund, ordförande Vårdförbundet i Västra Götaland, och fortsätter:

– Medlemmarnas arbetsmiljö blir försämrad, de behöver förmodligen jobba mer övertid och risken att de vållar patienter skada ökar. Personalen signalerar att de mår jättedåligt. Det drabbar personal som är väldigt trötta och slitna innan... och så får man det här.

”Blir en dominoeffekt”

Hon menar att alla anställda inom sjukhuset drabbas av att antalet tjänster minskar och att vårdplatser dras in.

– Även om du inte jobbar på en avdelning där man direkt drar ner, blir det en dominoeffekt. Om du som patient kommer in med gallbesvär kanske du hamnar på en strokeavdelning i stället, för att det är det enda stället där det finns en plats. Personalen tvingas då vårda patientgrupper som de inte är vana vid. Patienterna får absolut en sämre vård och stressen hos de som jobbar ökar jättemycket, menar Anne-Karin Höglund.

Hon konstaterar också att det redan mycket svåra läget när det gäller att rekrytera sjuksköterskor inte blir bättre av att arbetsmiljön försämras.

”Det måste finnas andra sätt att ordna det här på än att dra ner ytterligare på vårdplatser och personal.” säger Anne-Karin Höglund, ordförande Vårdförbundet i Västra Götaland. Foto: ULF HUETT

– Det här gör det ännu värre. Risken att personal som bitit ihop och tänkt att det blir bättre, tappar den sista lilla motivationen de har och gör något annat i stället, säger Anne-Karin Höglund.

Vad vill du säga till politikerna?

– Att det måste finnas andra sätt att ordna det här på än att dra ner ytterligare på vårdplatser och personal.

Susanne Blom Persson, förtroendevald inom Vårdförbundet Sahlgrenska Universitetssjukhuset säger:

– Eftersom vi ligger back drygt 200 miljoner kronor är det i första hand personalen man drar ner på. Det är det lättaste sättet att påverka budgeten. Avdelningar slås ihop och det blir färre vårdplatser. Vi tycker inte att politikerna ger oss möjlighet att göra det vi ska på ett bra sätt.

Susanne Blom Persson, förtroendevald inom Vårdförbundet Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: ULRIKA HELGESSON

SU-ordförande håller inte med

Johnny Bröndt, M, är ordförande i SU:s styrelse. Han vill inte hålla med om den mörka bild som Vårdförbundet och sjuksköterskorna ger av läget på sjukhuset. 

– Jag är inte oroad. Det är inte så allvarligt som det kan låta ibland. Vi har ett väldigt väl fungerande sjukhus. Vi har en alldeles ypperlig sjukvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset och det kommer vi att ha framöver också, säger han.

Johnny Bröndt, M, är ordförande i SU:s styrelse. ”Jag är inte orolig”, säger han.

Personalen är orolig för både sin egen arbetsmiljö och patienternas säkerhet. Vad säger du om det?

– Jag har full respekt för deras oro. Men vi kan inte leva över våra tillgångar. 

Johnny Bröndt anser inte heller att det handlar om att göra besparingar.

– De är inte tal om besparingar utan verksamheten måste anpassa sig till den budget vi har. Varje år den innevarande mandatperioden har det varit tillskott till Sahlgrenskas ekonomi, och inte några som helst besparingar. Även nästa år kommer sjukhuset att få ytterligare pengar. Däremot har en del verksamheter anställt mer personal än vad man haft budget till. Det måste korrigeras nu. Det handlar i dagsläget om mellan 100 och 200 tjänster.

Går back med 150 - 200 miljoner

Han konstaterar att sjukhuset ligger back mellan 150 och 200 miljoner kronor och att ambitionen är att siffran ska bli så låg som möjligt.

– Det klarar vi inte under 2018, så nästa år blir det anpassningar i budgeten. Det innebär att vikariat och tillfälliga anställningar inte kommer att förlängas.

Anpassningar i budgeten, det låter väl ändå som besparingar?

– Vissa verksamheter har en lite för stor kostym. Den måste de justera. Men det är inga generella besparingar om du ser till den totala ekonomin. Men i enskilda verksamheter handlar det om budgetanpassningar.

Anne-Karin Höglund reagerar mot Johnny Bröndts uttalande om att han inte är orolig och att han inte anser att läget är så allvarligt:

– Det är lätt att säga när man varken är sjuk eller ska bedriva vård. Men är du patient eller personal som ska försöka att ge en god och säker vård , då ska du vara bekymrad, säger hon.

– Redan när budgeten lades för 2017 sa vi att det var en för låg budget och att ”ni beställer mer vård än ni betalar för”. Det har visat sig att så har det också varit. Nu när man fortsätter att inte lägga tillräckligt med pengar i förhållande till den vård man beställer, måste det dras ner på vårdplatser och personal. Det får de ju stå för.

Han menar att det inte handlar om besparingar, vad säger du om det?

– Haha, vad är det för skillnad mellan anpassningar i budgeten och besparingar?

Måndag 3 december beslutas om Sahlgrenskas budget för nästa år. Många anställda är oroliga för patienternas säkerhet och sin egen situation, men styrelsens ordförande Johnny Bröndt, M, menar att läget inte är så illa: ”Det är inte så allvarligt som det kan låta ibland. Vi har ett väldigt väl fungerande sjukhus”. Foto: HENRIK JANSSON

Sjukhusdirektören: ”Inget klubbat ännu”

Sjukhusdirektören Ann-Marie Wennberg Larkö säger på tisdagseftermiddagen att budgetprocessen fortfarande pågår och att ”ingenting är klubbat ännu”.

Hon vill inte säga något om exakta siffror men bekräftar att det pratats om besparingar på omkring ett par hundra miljoner kronor och att det funnits förslag på att stänga vårdplatser.

– Det är detta vi ser över nu i budgetprocessen. Det känns inte bra att låsa sig vid exakta siffror, säger hon.

Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Anna Hult

Ann-Marie Wennberg Larkö konstaterar att det som krävs nu är att förändra vården och arbeta på nya sätt.

– Om vi fortsätter som i dag kommer vi inte att räcka till. Våra medarbetare kan inte springa fortare. Vården måste utvecklas. Exempelvis går den medicinska utvecklingen framåt så att vi kan göra fler och fler operationer i dagkirurgi. Ingreppen blir mindre och patienterna kan oftare gå hem samma dag, säger hon.

Det innebär att färre vårdplatser behövs och att vården blir mindre personalkrävande.

”Erbjuder specialistvård i hemmet”

– Vi utvecklar vården även genom att vi har mobila team och erbjuder specialistvård till sköra äldre patienter i deras hemmiljö. Det innebär att de inte behöver komma till sjukhuset, säger Ann-Marie Wennberg Larkö och fortsätter:

– Det är önskvärt att dra ner på vårdplatser där det också är bättre för patienterna. Men jag vill betona att vi inom vissa verksamheter behöver öppna fler vårdplatser.

Hon pekar på att mätbara förbättringar gjorts, bland annat på akutmottagningarna, och ger exempel på förbättringar som bör göras:

– Det är viktigt att vi tar bort administrativa uppgifter från sjuksköterskorna så att de kan fokusera på kärnverksamheten. Och för att hjälpa patienter med toalettbesök eller med att få kaffe och mat, måste man inte vara universitetsutbildad sjuksköterska. Här behöver sjuksköterskorna avlastning.