I väntan på att politikerna och skolledarna ska skapa hållbara förutsättningar för elever och lärare kommer Kadir att fortsätta undervisa under andra former och på annat håll. Foto: Nick BernbergI väntan på att politikerna och skolledarna ska skapa hållbara förutsättningar för elever och lärare kommer Kadir att fortsätta undervisa under andra former och på annat håll. Foto: Nick Bernberg
I väntan på att politikerna och skolledarna ska skapa hållbara förutsättningar för elever och lärare kommer Kadir att fortsätta undervisa under andra former och på annat håll. Foto: Nick Bernberg
Kadir berättar att han under sina 15 år gått till jobbet med glädje i kroppen. Men den senaste tiden har bara resulterat i magont och sömnlösa nätter. Foto: Nick BernbergKadir berättar att han under sina 15 år gått till jobbet med glädje i kroppen. Men den senaste tiden har bara resulterat i magont och sömnlösa nätter. Foto: Nick Bernberg
Kadir berättar att han under sina 15 år gått till jobbet med glädje i kroppen. Men den senaste tiden har bara resulterat i magont och sömnlösa nätter. Foto: Nick Bernberg

Lärarens protest – slutar: "Inte rätt mot mina elever"

Publicerad

Kadir Meral har arbetat som lärare på gymnasiet i 15 år. Nu har han sagt upp sig. Anledningen?

Lärarnas situation är inte längre hållbar.

– Det känns lite befriande att inte längre behöva vakna upp mitt i natten och tänka på jobbet, arbetsbördan och elever som mår dåligt, säger han. 

Vid årsskiftet slutade Kadir Meral som lärare vid en gymnasieskola i Kungälv.

– Det känns vemodigt och tråkigt att lämna gymnasieskolan, alla elever och undervisningen som jag brinner för.

– Men det kändes lite befriande att stressen släppte när jag väl hade fattat mitt beslut. Nu slipper jag vakna mitt i natten och tänka på jobbet, själva arbetsbördan och elever som mår dåligt. 

Hög arbetsbelastning

I tisdagens upplaga av Kungälvs-Posten förklarade han varför i en krönika.

"Varför lämnar jag då undrar ni. Svaret är enkelt. Läraruppdraget har successivt förändrats under senare år. Jag kan inte bedriva kvalitativ undervisning längre. Vi pedagoger har fått mindre tid till för och efterarbete kring lektionerna, samtidigt som antal lektioner har ökat och klasserna blivit allt större."

 

GRATIS! Ladda ner GT:s nyhetsapp i Iphone & Android

 

För GT beskriver han den svenska skolan som ett stort problem. Bland annat för att en mängd administrativa sidotjänster har skurits ner genom åren, men uppgifterna finns fortfarande kvar och måste göras, nu ut av lärarna. 

– Det kan vara saker som att fixa datorkoder till eleverna, sköta teknisk support och skriva motiveringar till CSN om varför vissa elever bör få indraget studiemedel. 

Även kuratorstjänster har försvunnit.

– Det är ett väl känt samhällsproblem att ungdomar mår sämre i dag. De är stressade över kunskapskrav i skolan men även privata saker. Jag har ofta fått suttit med elever efter lektionstid för att prata och stötta. Klart vi ska finnas där för dem och se individerna, men nu har det tagit över för mycket.

"Inte rätt mot skattebetalarna"

I krönikan förklarar han vidare:

"Glädjen och lusten att undervisa förvinner. Då känns det inte rätt att gå till skolan bara för att försörja mig. Det är inte rätt mot skattebetalarna, men framför allt inte rätt mot mina elever. Jag vet mycket väl vikten av bildning och utbildning för individen och för samhället."

Han berättar att många kolleger känner samma sak.

– Det är ungefär 33 elever i varje klass. En tredjedel har lätt för sig och är nästintill självgående och en tredjedel har det tufft och svårt. Sedan är det ytterligare en tredjedel som inte mår bra psykosocialt. 

–  Samtidigt har man förväntningar och krav på sig från eleverna själva, deras föräldrar, skolledningen, kommunen och politikerna. Det har stressat mig, men jag har gjort mitt jobb ändå. Nu det senaste har jag känt att jag inte gör ett bra jobb. 

Vill hjälpa nyanlända

Nu kommer Kadir i stället att föreläsa om integration. Han kommer även att jobba deltid på komvux där han kommer att undervisa i en kurs och hjälpa nyanlända, något som han brinner för. 

– Men jag vill tydliggöra att den skolan jag arbetat på inte är en dålig skola. Jag har många fantastiska och duktiga kolleger som gör ett bra jobb. Men lärarnas situation är inte längre hållbar. Jag har mycket kvar att ge, min kompetens, mitt engagemang och mina mål med undervisningen vill jag göra, vilket jag också kommer att, men nu under andra former. 

 

LÄS OCKSÅ: Elever filmade lärare – skolan inför mobilförbud

Madeleine Bäckman
Madeleine Bäckman

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER