Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Varför kom skottarna till Göteborg?

Varför kom det så många duktiga skottar just till Göteborg, undrar Bengt-Jörgen Moberg och får svar i Frågespalten.
VAD VAR DET SOM LOCKADE SKOTTARNA TILL GÖTEBORG?
Många duktiga skottar som Chalmers, Dickson, Carnegie och Keiller har kommit till Göteborg för att stanna. Vad lockade dem från Skottland en gång?   
Bengt Jörgen Moberg

SVAR: Glömde du inte Colin Campbell, initiativtagare till Ostindiska kompaniet och dess förste superkargör?
Skämt åsido, visst var det slående många skottar som tidigt emigrerade till Göteborg och nådde stora framgångar. Två av tolv ledamöter i stadens råd var skottar så tidigt som 1624, bara tre år efter Göteborgs grundande.
Askimsboende Göran Behre – tidigare docent på institutionen för historiska studier på Göteborgs universitet – har skrivit flera böcker i ämnet: Skotska flyktingar i Göteborg: juni 1746-september 1747 (1978) och Göteborg, Skottland och den vackre prinsen (1982), båda utgivna av Göteborgs hembygdsförbund.
Enligt Göran Behre kom den skotska invasionen i tre vågor och möjliggjordes till stor del av att Göteborg geografiskt var så lätt att ta sig till. Från Aberdeen var det bara några dagars resa om vädret höll i sig.
Den första vågen började under 30-åriga kriget, när runt 30 000 högländare kom för att slåss i den svenska armén. Många av dessa hamnade sedan i Göteborg. Ungefär samtidigt rasade klanfejder
i Skottland och många flydde hit för att inte bli dödade.
Den andra vågen varade från mitten av 1700-talet till tidigt 1800-tal och den tredje tog vid när Napoleonkrigen var över. Men då var det inte landsflyktingar utan handelsmän som kom hit. Det var under den tredje och sista vågen som till exempel Gibson, Dickson och Keiller anlände till Göteborg.
Men varför kom då dessa till Göteborg och inte till Stockholm?
Det var inte för inte som Göteborg redan 1769 började kallas ”Lilla London”. Göteborg har ända sedan grundandet hyst en stor engelskspråkig befolkning. Hvitfeldtska gymnasiet blev det första som började med undervisning i modern engelska redan på 1770-talet och här trycktes även läroböcker på engelska.
Så förutom den geografiska fördelen hade Göteborg ytterligare en avgörande faktor som lockade de skotska företagarna: medan handelsspråket i Stockholm var franska, så pratade man engelska
i Göteborg.


HUR KOM "BAMBA" TILL KIRUNA?
Varför heter skolbespisning ”bamba” i Göteborg och Kiruna – men ingen annanstans däremellan?       
Kirunafödd
Foto: Christer Wahlgren
SVAR: Det är inte riktigt sant att ingen annan använder kortformen bamba för barnbespisning. En forskningsrapport från Göteborgs universitet visar att ordet letat sig ut till många kranskommuner runt Göteborg.
Men tendensen är att ju längre bort från Göteborg man kommer, desto färre känner till ordet. I Borås hade man enligt samma undersökning aldrig hört talas om det. Det lysande undantaget är Kiruna.
Vad man vet är att ordet uppstod i Göteborg på 1930–1940-talet och började användas i Kiruna på 1960- eller 1970-talet. På Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg tror man att det handlar om något så enkelt som en eller två personer som studerat till lärare i Göteborg och sedan flyttat till Kiruna.
– Vår utgångspunkt är att det här är ett väldigt typiskt göteborgskt ord, säger forskarassistenten Anna Gunnarsdotter Grönberg.
Men det måste ju ha flyttat göteborgare till Stockholm också. Varför hör man aldrig någon säga ”bamba” där?
– Göteborgarna i Stockholm är för få för att ha något inflytande. Men i Kiruna på 1960-talet? Det räcker med en eller två.
– Ska något sådant här sprida sig måste man ha inflytande – och det är klart att en lärare har stort inflytande på språket.

Dan Andersson
Frågeredaktör

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
Fax: 031-725 91 12
E-post: kulturen@gt.se

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!