Varför är man kittlig?

Varför är man kittlig, undrar Mikael Segerberg i dagens frågespalt och får svar av professor emeritus Sverre Sjölander.

KITTLIGHET VARNAR FÖR BLODSUGARE

Varför är vi kittliga? Att känna smärta fyller ju ett tydligt syfte, men vilken funktion fyller kittligheten? 

Mikael Segerberg

GØR COMEBACK. Jenny Östergren skrev krönikor i somras för Expressen. Nu är hon tillbaka som fast krönikör.Foto: Robban Andersson

 SVAR: Visst fyller kittligheten en funktion. Det är en varningssignal från tiden när loppor, löss och andra småkryp var en del av människans vardag.

 Det är därför du kan ha kläder på dig och hår svängande över ansikte och axlar utan att tänka på det. Men så fort en insekt kryper över armen så drar musklerna ihop sig.

 – Då säger stenåldershjärnan: nu har du en blodsugare på dig. Kroppen har lärt sig känna skillnad på vad du ska och inte ska reagera på, förklarar Sverre Sjölander, professor emeritus i zoologi vid Linköpings universitet.

 Men varför skrattar man när en människa kittlar en annan människa? Man skrattar ju inte när man blir biten av en loppa.

 Det är svårare att svara på.

 Ett möjligt svar är att det är en social kod - ett artigt sätt att säga att någon har kommit för nära, utan att riskera att förarga den personen:

 – Ett vänligt sätt att säga ifrån att jag inte gillar det här. Blir man arg, det kan vara farligt, säger Sverre Sjölander.

 – Men jag vet inte om jag tror på det. Det finns inte alltid en förklaring till allt. Som etologen och nobelpristagaren Konrad Lorenz sa: ”Evolutionen har inte gjort allt perfekt. Den har gjort det så bra att det oftast fungerar.” Hade kroppen varit helt logiskt ordnad hade man ju inte satt mat- och luftstrupen bredvid varandra.



 RÖNNBÄREN INTE MYCKET TILL SIARE

När det är mycket rönnbär, som i år, så säger man ju att det ska bli en kall vinter. Finns det någon grund i det - eller är det bara vidskepelser? 

Lotha

Foto: Robban Andersson

 SVAR: Allt talar tack och lov för att det är ren vidskepelse.

 Ulf Sperens, doktor i ekologisk botanik vid Umeå universitet, studerade under tio år sambandet mellan mängden rönnbär och snödjup på fyra olika platser i och runt Umeå - och hittade inget samband alls.

 – Som biolog reagerar man ju direkt på tanken att organismer skulle kunna förutsäga väder, säger Ulf Sperens.

 – I själva verket så är det precis tvärtom: väder styr organismen - och produktionen av bär. En kall sommar ger lite bär.

 Även folklivsforskaren Bengt af Klintberg tar i En liten väderbok upp rönnbären - och avfärdar idén att de skulle kunna förutspå den kommande vintern.

 Exakt vad man kan utläsa av rönnbären varierar dessutom beroende på var i Sverige man befinner sig. I Sydsverige betyder mycket rönnbär en kall och snörik vinter. I norr betyder det tvärtom att det blir en snöfattig vinter. ”Rönnen bär bara en börda om året”.



 KVIBERGS KYRKOGÅRD - EN AV JÄTTARNA

Jag läste  att Europas största kyrkogård ligger i Göteborg. Kan det verkligen stämma?   

Jakob

Foto: Robban Andersson

 SVAR: Du har nästan rätt, Jakob - Kvibergs kyrkogård är med 130 hektar norra Europas till ytan största kyrkogård.

 Men var går gränsen för norra Europa? Vid Danmarks sydgräns, verkar det som. Redan i Hamburg ligger Ohlsdorfkyrkogården som med sina 391 hektar är tre gånger så stor som Kviberg och världens näst största kyrkogård.

 Räknar man bort militärkyrkogården Calverton på Long Island i USA så är Ohlsdorf till och med störst i världen.

 Men det finns fler sätt att mäta storleken på en kyrkogård. Antalet gravplatser, till exempel, och antalet begravna. Då hamnar också Ohlsdorf i skuggan med sina 1,4 miljon gravsatta jämfört med Centralkyrkogården i Wien, som med 3,3 miljoner i det avseendet är störst i Europa.

 I Wien vilar Ludwig van Beethoven, Johannes Brahms och rocksångaren Falco i frid. På Kviberg kan du hitta Torgny Segerstedt och den på sin tid beryktade dynamitarden och gentlemannatjuven Bildsköne Bengtsson.


Dan Andersson

 Frågeredaktör


 Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.

 Post:

 ”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg

 Telefon: 031-725 90 37

 Fax: 031-725 91 12

 E-post: kulturen@gt.se