Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Varför ansågs kvinnor orena?

VARFÖR ANSÅGS KVINNOR ORENA?
Jag undrar om kyrktagning. Min mormor som bodde i Bohuslän kyrktogs så sent som 1928. Vad var det man renades ifrån och varför var man oren? Och stämmer det att seden levde kvar längre i Bohuslän än i övriga Sverige?
Eva Wittström

SVAR: Anders Gustavsson från Tegneby på Orust är professor i kulturhistoria vid Oslo universitet och skrev 1972 en avhandling om kyrktagningsseden i Sverige:
– Sedan urminnes tider har det ansetts att kvinnans blod i samband med menstruation och barnafödande är orent. Det finns i Gamla Testamentet, men också i andra religioner.
Kvinnan ansågs oren därför att hon lämnade blod ifrån sig vid menstruation och barnafödande.
– Blodet kunde orena omgivningen. Dessutom var djävulen på jakt efter blodet. Därför var barnaföderskan utsatt för faror om hon inte skyddade sig. Under havandeskapet däremot hade blodet ännu inte lämnat henne, så då var kvinnan inte oren, berättar Anders Gustavsson.
Kyrktagningen var ett bevis på att kvinnan läkt och inte lämnade blod ifrån sig om hon gick ut.
– Därför skulle kyrktagningen ursprungligen inte ske förrän efter 40 dagar när läkningsprocessen skulle vara till ända. Då upptogs kvinnan åter i den kyrkliga och sociala gemenskapen.
En kvinna som inte var kyrktagen räknades som hedning. Hon fick inte delta i hushållsgöromål, inte gå utanför huset eller gården, särskilt inte efter mörkrets inbrott, inte ta någon i hand,
– Kvinnan ansågs kunna bli bergtagen, det vill säga bortförd
av övernaturliga väsen, eller sjuk. Och barnet kunde bli bortbytt av trollen om modern lämnade huset eller bli slarvigt, tjuvaktigt eller lösaktigt.
Även omgivningen kunde påverkas om en icke kyrktagen kvinna bröt mot reglerna.
– Det hus som fick besök av en icke kyrktagen kvinna fick
otur med lerkärl, glas och porslin. Det kunde också bli plågat av råttor och möss.
Levde kyrktagningsseden kvar ovanligt länge just i Västsverige?
– Så var det. Seden levde längst kvar i bygder med en schartauansk väckelsefromhet. Kyrktagning i Bohuslän i en traditionell form förekom fram till 1940-talet, berättar Anders Gustavsson.

VARFÖR KALLAS RUMPAN HÄCK?
Varför kallar man sin rumpa för häck. Och hur gör man egentligen när man sitter och häckar?   
Carin Abrahamsson

SVAR: ”Häck” är en gammal sjöterm som betecknar akterspegeln på en båt, avslöjar GT-kulturens språkexpert Sture Allén från Svenska Akademien.
– Sedan har den i överförd betydelse fått beteckna bakändan på människan. Likheten är uppenbar, man talar ju till och med om ”aktern” ibland. Och det passar väl bra i en sjöstad som Göteborg!
Ordet finns belagt redan på 1600-talet.
– Fast ursprungligen kommer det från sjöfararnationen Nederländerna.
Att sitta och häcka kommer från ett helt annat håll.
– När man häckar slår man sig ju ner, som fåglarna i boet, och sitter där tills äggen kläckts. Fast när man använder uttrycket om människor behöver de kanske inte sitta så himla länge.
– Och ”häcka” är i detta fallet besläktat med ”hacka”, som när kycklingarna hackar sig ur ägget.

INGRID NORRMAN
Frågeredaktör

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
Fax: 031-725 91 12
E-post: kulturen@gt.se

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!