Göteborgs äldsta torg är ungefär 5 400 kvadratmeter stort. Torget har funnits lika länge som Göteborg, det anlades och stensattes direkt när Göteborgs grundades 1621. Då hette det Stora torget. Men 1854 bytte det namn. Det nya namnet var Gustaf Adolfs torg. Det var också då torget förvandlades från myllrande salutorg till ett ganska ödsligt finrum med den nya kungastatyn på mitten.
Göteborgs allra första rådhus var ett begagnat rådhus i trä som flyttades till Stora torget från Nya Lödöse i början av 1620-talet. Placeringen var lite speciell: Första rådhuset var ett fristående hus som stod i sydöstra torghörnet, ungefär mitt emot Frimurarlogen på Södra Hamngatan.
Redan 1626 ersattes detta allra första rådhus av ett nytt, som placerades på samma ställe som det gamla. Rådhuset finns med på en gammal karta som visar Göteborgs gatunät, de nygrävda kanalerna – och rådhuset. Kartan var en "Geometrisk affritningh uppå Göteborghs stadh, delignerat och affritat in December Anno 1644 aff Kiättel Klason".
På den kartan finns en liten perspektivritning av rådhuset, där man kan se hur huset såg ut. Det är en rektangulär byggnad med ett högt brant tak. Mitt på taket, uppe på taknocken finns en så kallad takryttare, ett litet torn med en stor lökformad knopp och en spira.
Vid torgets norrsida, på samma tomt som i dag, låg Stadshuset. Båda dessa viktiga byggnader var trähus. Husen runt torget var en- och tvåvånings trästugor, med antingen tegeltak eller gräs- och torvtak. Alldeles bakom dessa låga trähus byggdes Tyska kyrkan. Den var klar 1648 och stack upp högt över husen vid torget.
Stora hamnkanalen började grävas ut 1620. Det var Göteborgs allra första kanal, som börjar ute vid Stora Bommen i älven, den var klar efter två års grävande, 1622. Det var detta som var Göteborgs säkra, inre hamn, den hette då Stora Hamnen.
Stora Hamnen var stans inre pulsåder, med liv och rörelse hela tiden, här var alltid fullt av skutor som la till längs kajerna mot Norra och Södra Hamngatorna. Under 1700-talet skeppades till exempel ostindiska varor in via kanalen.
Stora Hamnen hängde ihop med Lilla Hamnen, det var den östra kanalen, där Östra Hamngatan går i dag ut till Lilla Bommen. Hisingsbönderna skeppade över grönsaker och rotfrukter till Lilla Bommen, och via Lilla Hamnen kom de in till Stora torget där de lossade och sålde sina varor.
I flera hundra år var Stora torget stans medelpunkt. Pampiga Rådhuset byggdes 1672 – det är det rådhus som finns kvar i dag, men som just nu är tomt. Stadshuset byggdes 1758, Wenngrenska huset 1759.
När Börsen byggts 1849 bestämdes det att torghandeln på Stora torget skulle flyttas från torget. Kungstorget skulle bli det nya salutorget och en ny saluhall skulle byggas där.
Det blev proteststorm. Nordstadsborna skrev på protestlistor och Hisingsbönderna var helt emot att torghandeln skulle flyttas. De krävde att få sälja sina varor direkt vid Lilla Bommen, eftersom de ansåg att det var alldeles för långt att frakta dem genom stan ända till Kungstorget.
I stället för torghandel skulle en kungastaty placeras mitt på torget. Gustaf II Adolf placerades ut på torget 1854. Men det brokiga folklivet försvann och torget blev stadens finrum för högtidliga tillfällen.
Anna-Clara Löfvenberg
