Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stjärnhimlen förändrar tiden i frimurarnas rum

FAKTA

BESKYDDAS AV KUNGEN
•  Frimureriet har anor från 1300-talet.
•  Kom till Sverige 1735 med greve Axel Wrede-Sparre, som blivit frimurare i Paris. På 1750-talet bildades en frimurarloge i Göteborg.
•  Frimurarlogens namn - Salomon à trois Serrures – betyder Salomoniska Logen af trenne lås.
•  Sedan 1804 har frimurarna ett eget hus på Södra Hamngatan 31. Inne i huset är det som om tiden stått stilla i minst hundra år. Inga klåfingriga renoveringar har gjorts, allt det gamla finns kvar.
•  I Göteborg finns runt 1300 frimurare.
•  Kända frimurare är Goethe, Haydn, Liszt och i Göteborg Per Dubb, 1750-1834, och William Chalmers 1748-1811.
•  Frimurarna har alltid engagerat sig för hjälp och stöd åt barn och gamla. Dessutom lämnar orden stora forskningsanslag varje år.
•  Ordet frimurare kommer från engelskans freemasons och de avancerade högmedeltida kyrkobyggena, med skickliga murare, sten- och bildhuggare som flyttade runt från katedral till katedral. Sambanden mellan dagens frimurare och de gamla hantverkshyttorna är endast symboliskt.
•  Kung Carl Gustaf är Ordens högste beskyddare.

GRADERNA
+ Frimurarsystemets tio grader:
+ Johannesfrimureriet, grad I-III
+ Andreasfrimureriet, grad IV-V
+ Kapitelfrimureriet, grad VII-X
+ Dessutom finns en extra toppgrad för ordens högsta ledning: grad XI

Ett av Göteborgs allra hemligaste rum finns på Södra Hamngatan 31. Det är Frimurarlogens ceremonirum. Hit kommer man egentligen inte om man inte är medlem av frimurarlogen Salomon à trois Serrures i Göteborg.
Rummet är mycket stämningsfullt och har sett exakt likadant ut de senaste nittio åren. Här samlas medlemmar i frimurarlogen flera kvällar i veckan för att umgås och för att genomföra sina mycket hemliga ritualer.
Rummet är rektangulärt, cirka tio meter brett och dubbelt så långt, med ett podium med schackrutigt golv i ena änden där frimurarnas ordförande och hans medhjälpare sitter på en tron. Längs rummets långsidor står stolar i långa rader, här sitter frimurarna i rangordning efter hur länge de varit med i frimurarlogen. På golvet ligger ett gediget parkettgolv, väggdekorationerna med rader av ljusbeige pelare för tankarna till ett antikt tempel, men det är taket som är extraordinärt.

Taket är mörkt blått med hundratals små lysdioder – som en artificiell stjärnhimmel.
Den tänds under mötena, stjärnorna kan lysa klart och starkt eller svagt och blekt. Man kan simulera tidig vårkväll, djupblå midnatt och gryning i rummet, med starkare och svagare ljus, mycket vackert och stämningsfullt. I rummet finns också vanlig belysning, längs väggarna hänger hundra år gamla glaslampetter som sprider ett hemtrevligt sken i rummet.
- Från början satt det små glödlampor uppe i taket för varje stjärna, men nu är glödlamporna ersatta med moderna små lysdioder berättar frimuraren John Westberg.
Men varför finns det en stjärnhimmel i rummet?
- Det illustrerar att man befinner sig utomhus och man kan under mötet skapa en känsla av tidens gång, av ett fiktivt dygn, säger John Westberg, som är femte generationens frimurare. Han själv har varit frimurare sen början av 1960-talet.
Att bli frimurare är inget som sker spontant och av en slump. Man väljs in, på rekommendation av två medlemmar. Och för att kunna bli frimurare måste flera kriterier uppfyllas. För det första ska man vara man. För det andra måste man vara kristen. För det tredje måste man ”ha ett gott anseende” och vara över 24 år.

Frimurarmedlemmarna kan avancera i graderna, man börjar som medlem av första graden, och kan till slut avancera till tionde graden. Hur snabbt man avancerar beror bland annat på hur flitigt man besöker logen. Det ceremonirum GT har besökt används av logemedlemmar av första till tredje graden, i den så kallade Johanneslogen.
En frimurarkväll kan gå till så här berättar John Westberg:
Man samlas i sin egen loge, sitt ritualrum, beroende på vilken frimurargrad man tillhör. Ett sådant möte brukar ta cirka två timmar. Vad som händer på mötet är alltså hemligt. Därefter äter alla kvällens frimurare middag i den gemensamma matsalen, maten kommer från restaurang Golden Days som ligger i husets bottenvåning. Restaurangägaren är Frimurarmedlem, maten skickas upp till logens matsal via en speciell mathiss.
Därefter kan de frimurare som vill samlas i baren, som ligger intill matsalen. Baren stänger vid midnatt.
Frimurarlogens intendent har en övernattningslägenhet högst upp i huset. Han släcker och låser efter kvällens samkväm.

Anna-Clara Löfvenberg
kulturen@gt.se

FOTNOT: HUSET
+ Frimurarnas hus ligger på Södra Hamngatan 31, med bakentré på Drottninggatan 32. Husen byggdes 1804-1806, efter ritningar av frimuraren JF Weinberg, och arkitekt M Bälkow.
+ Kvarteret brann 1820, men frimurarnas hus byggdes upp igen efter branden efter de gamla ritningarna.
+ 1878-1879 gjordes stora ombyggnader, ritningar gjordes av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Ytterligare en ombyggnad gjordes 1916-18. Flera av interiörerna återställdes nu till originalskick och fasaden mot Drottninggatan fick ett nytt nyklassicistiskt utseende som finns kvar än i dag. Arkitekt för denna ombyggnad är Ernst Torulf.
+ Frimurarlogen k-märktes 1982, exteriörerna och delar av interiörerna är skyddade.
+ Huset grundförstärktes 1989, men har nu drabbats av sättningsskador – väggarna spricker, och huset måste grundförstärkas igen.
+ I huset finns också minst tre ordenssalar: Johanneslogen, St Andreassalen och Kapitelsalen.