Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Snart kör Lilla Edet om Göteborg

GÅR FÖRBI. I kranskommunerna runt Göteborg, till exempel här i Lilla Edet, ökar medelinkomsten. Foto: Per Wissing
Göteborg riskerar att bli omkört, här sjunker medelinkomsten. Foto: Leif Jacobsson
Diagrammet visar inkomstutvecklingen för Göteborg med kranskommuner i tusentals kronor, men rensat för inflationen.

■■Göteborgarna blir allt fattigare och i vissa stadsdelar har inte medelinkomsten ökat på 20 år, visar nya siffror från stadsledningskontoret. Snart blir vi till och med omkörda av Lilla Edet!
■■I dag börjar GT-kulturen en ny serie som stadsdel för stadsdel kommer att visa hur segregeringen håller på att förvandla vår stad.

Jörnmark leder ny studie

Jan Jörnmark är projektledare för en studie av svensk stadsomvandling och värdeförändring som görs ihop med Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, och Gothenburg Research Institute.

Studien har pågått sedan i våras med målet att skapa mer kunskap om de processer som styr värdeskapandet i städer och i det arbetet avslöjades de alarmerande siffrorna över Göteborgs utveckling

På 1970-talet ökade segregationen på allvar i Sverige, när medelklassens flykt förvandlade Kungsbacka och Nacka till snabbväxande och solida villa- samhällen samtidigt som Göteborgs och Stockholms stadskärnor försvagades. I början av 1990-talet skruvades tempot upp. Flykten mot kranskommunerna har fortsatt och Göteborg har nu en så svag konkurrenskraft att vi inkomstmässigt är på väg att passeras av Lilla Edet.

Men det paradoxala är att Göteborg trots den ekonomiska svagheten återigen växer befolkningsmässigt. Sedan 1990

har befolkningen ökat med mer än 80 000 personer, samtidigt som byggandet sackat efter. Utvecklingen domineras av motsättningar som numera speglas i själva stadsbilden.

Olika stadsdelar präglas av både ökad befolkningstäthet och växande inkomstskillnader. Service- och nöjesutbud samt möjligheter att bygga nytt varierar starkt mellan delar av Göteborg. Segregationsproblemen har blivit synliga för blotta ögat. Problemen påminner i hög grad om de man kunde se i amerikanska storstäder under 1960-talet. Riskerna är uppenbara, och inte minst demonstrerar de senaste nedskärningarna i stadsdelsförvaltningarna hur vi är på väg att fastna i en fundamental obalans mellan inkomster och sociala förväntningar.

 

I många stadsdelar har medelinkomsterna stagnerat under de senaste två decennierna, och delar av Nordost, Bergsjön och Biskopsgården har lämnats utanför den standardökning som präglade 1990- och 2000- talen. Hela områden i det så kallade miljonprogrammet har utvecklats till att bli alltmer tätbefolkade genomgångs- områden dit flyktingar anländer, för att sedan flytta vidare så fort man får arbete och möjlighet. Men stagnationen stannar inte där, för även flera centralt belägna hyresrättsområden uppvisar en inkomstmässig stagnation det senaste decenniet. Riskerna för förslumning och växande konflikter är överhängande inte minst är det svårt att föreställa sig hur de boende ska kunna betala de höjda hyrorna efter en eventuell upprustning.

 

Samtidigt har andra stadsdelar gått rakt motsatt väg. I den inre delen av staden har en omfattande våg av bostadsrätts- omvandlingar gjort att hela stadsdelar bytt karaktär. Områden som uppfattades som nedgångna och slitna i början av

1990-talet blev alltmer attraktiva för den yngre medelklassen.

Äganderättsformen har blivit en social markör, och befolkningsmässigt påminner delar av centrala Göteborg i dag om Kungsbacka och Långedrag. När priserna på bostadsrätter steg krävdes det helt enkelt högre inkomster för att bo i centrum, och de yngre familjerna som flyttade in hade dessutom fler barn. I dag är den inre delen av Göteborg inte bara fylld av nya hippa kaféer den oväntade utvecklingen har dessutom lett till att en våg av obegripligt fula daghemsbaracker byggts runt om i staden. De stigande priserna har också gjort att exploateringsintresset ökat, vilket lett till utdragna debatter om hur vi ska handskas med de ödetomter som varit en karaktäristisk del av det postindustriella Göteborg.

 

Den skeva tillväxten och konflikterna ställer oss göteborgare inför ett växande problem. För att hålla kvar yngre och välutbildade människor i staden krävs det attraktiva centrala bostadsområden, men de sociala utträngningsmekanismerna är också tydliga.

Den utveckling som pågår nu ställer helt enkelt frågan om Göteborgs framtid på sin spets.

 

JAN JÖRNMARK

kultur@gt.se

 

 

LÄS PÅ FREDAG: Vad händer i Linnéområdet?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!