Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

När skapades "kaffeflickor"?

Lena undrar vem som skapade Sveriges nyaste modeord och får svar i Frågespalten.
NÄR SKAPADES "KAFFEFLICKOR"?
”Kaffeflickor” har blivit ett modeord efter att biografin ”Den motvillige monarken” avslöjat hur kungen och hans vänner använt unga kvinnor som underhållning på sina fester. När ni recenserade den nya pjäsen på Backateatern i GT var rubriken ”Fritt från kaffeflickor” och DN hade rubriken ”Kaffeflickor piggar upp tama masscener” när de recenserade Fogelströms ”Mina drömmars stad”. Men är kaffeflickor ett ord som stod i boken eller är det någon journalist som hittat på det? Fanns ordet före biografin? Och hur snart kan det komma in i Svenska Akademiens ordlista som ett minne av överklassens kvinnosyn på 2000-talet?                                                       
Lena
Foto: Martina Huber
SVAR: Ordet ”kaffeflickor”, som avsåg de unga kvinnor som ska ha deltagit i de omtalade herrmiddagarna som efterrättssubstitut – lite som avecen till kaffet, som Hasse Alfredsson sjöng i ”Efter kaffet”, dök upp för första gången i ”Den motvillige monarken”.
– Det var Helen Wellton som myntade det, hon berättade för oss att hon inte ville vara någon ”kaffeflicka”. Vi använder det i boken när vi citerar henne. Det finns bara på ett ställe och måste tillskrivas henne, men jag vet inte om hon i sin tur har fått det från någon annan, säger Tomas Sjöberg, en av bokens författare.
– Det är väl jätteskoj att ordet blivit etablerat. Det är ett bra begrepp som klistrar fast vid kungens gäng i synnerhet men också maktens män i allmänhet och hur den sortens män ser på kvinnor.
Enligt Språkrådets Birgitta Lindgren har ”kaffeflicka” använts i svenskan tidigare, men i annan betydelse. Därför kommer ordet att dyka upp på den nyordslista som de presenterar vid årsskiftet. Men hur blir det med en framtid i Svenska Akademiens ordlista?
– För att vi ska bereda plats för ett nytt ord så krävs det att det har framtiden för sig som ett ord vi använder. Men dagsländor som dyker upp har inte plats i denna, säger Sture Allén, ordförande i Svenska Akademiens språkkommitté och GT-Kulturens språkexpert.
 Så ”kaffeflicka” skulle kunna vara en sådan dagslända?
– Det får framtiden utvisa, när nästa upplaga kommer (runt 2015) får vi se om det är värt en plats i SAOL.
Vi har sökt Helen Wellton för en kommentar men inte lyckats.

STÅR MÄN FÖR DET HÅRDKOKTA?
Jag såg en topplista över ljudböcker, de var alla något slags spänningsromaner – och alla inlästa av killar. Är det så att ljudboksförlagen låter killarna läsa in hårdkokta thrillers och kvinnor läsa in kärleksromaner? Och vilket ansvar tar de i så fall för att sprida ett sånt slentrianmässigt genustänkande?
Frida

SVAR: Någon slentrian ska det inte röra sig om ifall man får tro de förlag vi pratat med.
– Jag har aldrig suttit och tänkt att nu ska vi för saken skull ha en kvinnlig eller manlig uppläsare. Snarare blir det huvudkaraktären som styr, säger Sofia Brattselius Thunfors på Piratförlaget och nämner att de har kvinnliga uppläsare till exempelvis Kristina Ohlssons, Gretelise Holms och Lisa Marklunds spänningsromaner av den anledningen.
Även på Earbooks utgår man också från romanens huvudkaraktär.
– Det kan vara så att i spänningsromaner är ofta huvudpersonen en man. I relationsromaner är det oftare kvinnor som har huvudrollen, så då blir det mer naturligt om en kvinna läser upp där, säger Ninos Malki, förläggare.
Anna Karin Falk på Bonnier Audio instämmer till viss del med påståendet att kvinnor oftare skriver om kvinnor och därför får kvinnliga uppläsare.
– Vi läser alltid manus och sedan väljer vi en inläsare som passar till texten. Är det en tuff och rå thriller skriven av en man då väljer vi en man, säger hon.
 ...och om det tuffa och råa skrivs av en kvinna?
– Ja då blir det en kvinnlig uppläsare.

Lisa Jakobsson
Frågeredaktör

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
Fax: 031-725 91 12
E-post: kulturen@gt.se