Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

När queerteorierna börjar gå på tvären

Bary Whitaker och Ben Warwick som gayparet vars förhållande börjar spricka, när den ene förälskar sig i en flicka.
Foto: Lina Ikse

Göteborgs engelskspråkiga teater ställer obekväma frågor om sexuell identitet - och lockar till skratt. 

Pjäsen heter COCK och huvudpersonerna är ett gaypar, så visst pratas det en hel del sex i GEST:s nya uppsättning. Men ordet COCK syftar också på att trassla och röra till det och det är snarare det pjäsen handlar om: relationsproblem, svartsjuka, identitetskonflikter. Som inte blir mindre komplicerade av att den tredje parten i det triangeldrama som här utvecklas är en kvinna.

 Mike Bartlett, som skrivit COCK, tillhör det unga garde av brittiska dramatiker som kommit fram genom Royal Court i London, rekryteringsgrund för ung brittisk dramatik i Storbritannien. Det betyder, som vanligt, blixtrande intelligenta, roliga och fräna dialoger, snabba scenväxlingar, hög energinivå och ändå är det, på något sätt sparsmakat och välbalanserat – dvs mycket brittiskt. 

COCK vänder upp och ned det sexuella normalitetsbegreppet och gör det på ett mycket raffinerat sätt. Dels tvingas vi se det heterosexuella förhållandet inifrån ett gayperspektiv, vilket väl för de flesta av oss är tämligen ovant och exotiskt. Dels får vi ta del av ett oväntat försvarstal för de båda männens kärlek från den enes pappa, som i ”svärsonens” nya förälskelse, flickan, ser ett hot mot egna sonens lycka och välgång.


Pappans fyrkantiga, biologiskt grundade förmaningar till svärsonen – ”det sitter i generna, förstår du, homosexualitet är inget som du kan välja bort” – gör, i grund och botten, gemensam sak med sonens nedlåtande, gayklassiska syn på heterosexuella förhållanden. 

 Finns det en tendens i stycket så är det väl här: John – han som skaffat sig flickvän – är snarare representant för en mer queerteoretisk syn. Han betonar det individuella valet, där även andra faktorer än det biologiska begäret tillåts bestämma hans sexuella identitet. Det ironiska är alltså att queerteorierna här slår tillbaka mot det väletablerade samlivet i ett gayförhållande.

 Men det där är överkurs. COCK är, i första hand, en förbaskat underhållande pjäs, där både heteronormativiteten och motsvarigheten inom gayvärlden får sina törnar. Ofta kärvänliga, ibland provokativa, men alltid utdelade med en befriande humor. 

 Och, som vanligt, är manskapet på scenen högklassigt: förutom Kristina Bränden Whitaker och Gary Whitaker, som driver Göteborgs engelskspråkiga teater, finns denna gång också MacGyver-lookaliken Ben Warwick och veteranen George Costigan med, båda inlånade från England. Den senare står även för regin. GEST har redan vunnit internationella priser för sina uppsättningar - med COCK bör man ha chans att vinna fler.


Kristjan Saag

kulturen@gt.se

FAKTA

Mike Bartlett | COCK | GEST (Göteborgs engelskspråkiga teater) | Regi: George Costigan | I rollerna: Costigan, Ben Warwick, Gary Whitaker och Kristina Brändén Whitaker | Spelas på Folkteatern t o m 11 december.