Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nalensnajdare och swingpjattar sida vid sida

VAD VAR SKILLNADEN MELLAN EN SWINGPJATT OCH EN NALENSNAJDARE?

Jag undrar lite över uttrycken swingpjattar och nalensnajdare. Jag bodde i Stockholm och när vi gick och dansade på Nalen fanns det två typer som såg olika ut och dansade olika. Vi var antingen swingpjattar eller nalensnajdare. Jag var swingpjatt. Vi hade långt hår, stor hatt med platt kulle och stort brätte på 10 - 20 centimeter och väldigt lång kavaj. Nalensnajdarna hade korta kavajer och små hattar med brätten på max två centimeter.
Lars ”Limpan” Lindberg, Mölndal

SVAR: De båda subkulturerna uppstod i Sverige i början av 1940-talet, med rötter i USA. Ordet nalensnajdare härrör från danspalatset Nalen i Stockholm, och "snajdare" är ett äldre utryck för en välklädd man.
- Nalensnajdarna var kortklippta, klädda i korta kavajer och smala hattbrätten, och framstår därför som en modemässig motpol till swingpjattarna, säger Johan Fornäs, kulturforskare vid Linköpings universitet.
Ordet swingpjatt uppstod i en tävling i Svenska Dagbladet 1941, där läsarna fick föreslå namn på den nya ungdomskulturen. Swingpjatt - som knöt ihop jazzens swingstil med "pjatt" (barnslig eller hållningslös person) - vann över förslag som "Praktfjomp" och "Fångosse", vilket säger något om samhällets syn på subkulturen.
Ursprunget till båda stilarna fanns i USA. Swingpjattarna inspirerades av amerikanska "zootsuits", som även de hade en förkärlek för stora hattar, kepsar och utmanande kläder, gärna i grälla färger med breda slag och axelvaddar.
- Och så försökte de gärna ha lite slapp hållning, som att gå med händerna i fickorna.
Trots olikheterna existerade de båda ungdomskulturerna sida vid sida, och kretsade kring ungefär samma musik och liknande uteställen.
- De var väl något av rivaler, men det var inga stora bråk utan mer att man tävlade om vilka som var mest moderna.
Som i de flesta ungdomskulturer hade män den mest framträdande rollen, men visst fanns här även kvinnor: Nalenbönor och Swingtöser.
 

VARFÖR HETER DET SKOTTKÄRRA?

Är svenska språket fattigt på uttrycksmedel? Till exempel kan ordet "skjuta" ha minst fem betydelser: att skjuta med ett vapen, att senarelägga ett beslut, att knuffa något fysiskt (som en bil med motorstopp), att skjuta en kärra, eller att abstrakt skjuta åt sidan.
Och varför heter det en "skottkärra"? Är därför
att man skjuter (!) den, eller är det för att man SKOTTAR något i den? Det har väl inte något med skottlossning att göra?
Är det sådant som gör svenska till ett så svårt språk att lära sig för alla utlänningar?
Invandrare som undrar

SVAR: Jo, skottet i kärran är faktiskt släkt med skottlossningen.
- Det har med verbet skjuta att göra. Ett skott är helt enkelt något man skjuter, som ett gevärsskott, säger Anders-Börje Andersson, lektor i nordiska språk med inriktning på svenska som andraspråk.
Själva skjutandet behöver alltså inte gå snabbt. Att skjuta fram en kärra är ett skott, att träden skjuter fram bladknopparna på våren är ett skott.
Och att ett ord har många betydelser är inte ett tecken på fattigdom. Inte heller är det typiskt svenskt eller innebär några extra svårigheter jämfört med att lära sig andra språk, menar Anders-Börje Andersson:
- Det är knappast specifikt för svenskan. Däremot lägger man märke till sådant när man ska lära sig ett annat språk. Då ser man dessa språkliga egenheter utifrån och reflekterar över dem. På det egna språket tar man sådana saker för självklara.

Johanna Westlund
Frågeredaktör

Fråga Kulturen, GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
Fax: 031-725 91 12
E-post: kulturen@gt.se

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!