Män mest fixerade vid mode

Mode och makt återkommer ofta i forskningen för Kekke Stadin, professor vid Södertörns högskola. Just nu undersöker hon hur olika manligheter uttrycker makt i studien ”Mode, makt och marknad”.

 Kläder förmedlar alltid något, inte minst bärarens sociala position och makt, anser hon. Och det gäller främst männen, helt enkelt eftersom männen alltid haft mest makt:

 – Mode har länge setts som något kvinnligt, men så är det inte. Män säger ”vi bryr oss inte om vad vi sätter på oss”. Det är den största livs-lögnen männen har. ”Okej, då tycker jag att du ska ta på dig en rosa tyllkjol”, säger jag då. Men det funkar inte, menar de. 

 – Är det några som är fixerade vid vad de kan och inte kan ha på sig så är det män, säger Kekke Stadin.

 Manlig makt brukar delas in i fyra olika huvudkategorier som ofta kombineras. Pengarnas makt handlar om att klä sig dyrt, som med smycken; ”prakt är makt”, menar Kekke Stadin. Den fysiska makten visas genom att få axlarna att se breda ut eller bära ett urringat linne.

 – Och virilitetens makt visar den sexuella potensen; man markerar revir, främst mot andra män. Under renässansen hade männen supertajta byxor och blygdkapsel för att sätta fokus på underlivet. Så är det delvis i dag också: tajta jeans gör också att blicken dras till genitalierna. 

 Den fjärde kategorin är kunskapens makt. Men hur ser de intellektuellas mode ut?

 – Dem brukar jag kalla ”männen utan kropp”. Den intellektuelle vill ha allt fokus på ansiktet och klär sig därför mörkt och diskret. I dag är det framför allt de medieintellektuella männen som klär sig i mörka jeans och polotröja.

 Hos kvinnor har klädsel traditionellt sett inte varit kopplad till makt på samma sätt.

 – Men när kvinnor har makt lyfts makten fram genom att man använder manliga attribut. Det mest kända porträttet av drottning Kristina är när hon rider på en häst – en parafras på en man på slagfältet. Och i dag använder kvinnor med makt i näringslivet ofta en klädsel som ansluter så nära som möjligt till männens, som en dräkt med kavaj. För att kunna uttrycka makt har kvinnor varit tvungna att stjäla männens maktattribut.

 – Och om mode är en maktfråga är det också en klassfråga. I dag handlar modet ofta om att kunna köpa dyra märken för att vara modern, förr var det prakt och prålighet som gällde.

 Under 1500-talet infördes i Sverige lagar som reglerade hur man skulle klä sig inom de olika stånden. Bönder skulle hålla sig till grå vadmal. Adeln fick ha siden och sammet, medan borgarna skulle klä sig i kläde – helst grönt. Vissa material, som guldbrokad och glasknappar, var reserverade för hovet.

 Men när det började dyka upp rika köpmän,, blev det förvirring.

 – Man tyckte att det blev oordning om man inte såg vilket stånd folk tillhörde och inte visste hur man skulle bemöta dem, säger Kekke Stadin.

 Den som bröt mot lagarna kunde få kläder-na avslitna på öppen gata, dras inför rätta och bli bötfälld. Ändå fungerade aldrig dessa lagar:

 – Det kom alltfler förordningar, men det gick inte att få folk att inte klä sig efter modet. Man struntade i lagarna eller försökte kringgå dem, säger Kekke Stadin och berättar om en bondkvinna som fick en stor sidensjal, som hon ju inte fick bära. Då svepte hon i stället in sitt barn i den. Det gick inte att fälla henne i domstol.

 Även i dag markerar våra kläder skillnader i klass, makt och status.

 – Klädernas kommunikativa funktion är fortfarande lika stor men inte lika tydlig. Det finns koder, men man är inte lika medveten om dem som förr. Men vi kommunicerar alltid något med våra kläder. De flesta tänker till exempel på vad man kan och inte kan ha på sig på en anställningsintervju eller en bjudning.


Från att ha varit en politiskt viktig fråga sjönk modet under 1800-talet i betydelse.

 – Det försvann från den offentliga arenan och det seriösa samtalet. Man gjorde modet till något kvinnligt och därmed oviktigt som jämställdes med skvaller.

 Men nu är modet tillbaka på den offentliga arenan – och får allt större betydelse: ekonomiskt, som statusmarkör, som något som intresserar många.

 – Alla gratistidningar har ”dagens mannekäng” nuförtiden, där vanligt folk berättar vad de har på sig och var de har köpt det, säger Kekke Stadin.

 Den svenska modebranschen har fått stora internationella framgångar, och nu höjs även den vetenskapliga statusen på utbildningar i modevetenskap. Professuren kommer att höja statusen ytterligare, tror Kekke Stadin, som gärna vill ser mer forskning kring modets kommunikativa och sociala funktion.

 – Och så inte minst hur mångkulturella samhällen påverkar modet.

FAKTA

 På Röhsska museet i Göteborg pågår just nu utställningen ”Modemuseum” om 1900-talets modehistoria med bland annat pärlbroderade klänningar från 10-talet, utsökta haute couture-plagg, svenskt 70-talsmode och konceptuellt 90-tal av Issey Miyake.
m Pågår fram till 19 oktober.