Varför säger man egentligen "lugn som en filbunke", även om det väl är ett uttryck man inte hör så ofta numera. Filbunkar finns väl inte ens längre?
LÅNGFILIA
SVAR: Ordet filbunke har använts sedan 1600-talet men uttrycket "lugn som en filbunke" dök upp först 1845 i Johan Jolins pjäs En komedi där det försäkras: "Jag är lugn, lugn som en filbunke". Filbunken gjordes på oskummad mjölk - direkt från kon - som fick självsurna med hjälp av de naturliga mjölksyrebakterierna. Mjölksyran som bildades gjorde även att mjölken tjocknade och fick en puddinglik konsistens. Grädden i mjölken flöt upp och la sig som ett lock på toppen. På locket ströddes ofta socker, ingefära eller kanel och smulat knäckebröd.
Filbunken var förr en mycket uppskattad rätt. I den engelska författarinnan Margaret Howitts Ett år hos Fredrika Bremer, från 1866, kan man till exempel läsa: "Till middagen hafva vi jemte mycket annat godt äfven sur mjölk, som alltid hör sommaren till i Sverige och kallas filbunke. Med afseende på svenskarnas kärlek till denna sin nationalrätt, berättade tant Fredrika häromdagen en anekdot."
Även i "Fältskärns berättelser, av den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius, serveras det filbunke, här när studenten kommer på besök: "Se så, kvickt fram med ett godt ord åt Johannes, och en god filbunke på köpet."
I dag, då mjölken vi köper oftast är både pastöriserad och homogeniserad, måste det till lite försyrad mjölk, som filmjölk, för att den ska stelna. Vill du ha det gräddiga locket kan du testa med gammaldags mjölk, som är ohomogeniserad, och eventuellt ha i en extra liten skvätt grädde. Recept hittar du på webben. Frågan är förstås om en modern filbunke verkligen smakar som den gamla "direkt från kon" gjorde.
- Det blir säkert en väldigt god slutprodukt men det blir nog inte riktigt samma som när man använde opastöriserad mjölk. Det är ju en helt annan bakterieflora i den som förmodligen gav mer smak. Man kan ju jämföra med ostar gjorda på opastöriserad mjölk och som har en smakflora som är fantastisk, säger Inger Söderlund, PR-chef på Arla.
Hon berättar också att mejeriföreningarna gjorde ett försök att sälja färdig filbunke på 30-talet. Filbunken levererades i enlitersflaskor, så något gräddlock vart det förstås inte tal om. Tills nyligen tillverkade även Milko, mejeriföreningarna i norra Sverige, filbunkar. I dag tycks det bara vara finska Valio som tror på filbunkens framtid. Huruvida den filbunken smakar som minnena från den lantliga barndomen, ska frågespaltsredaktören strax ta reda på.
Jag har lagt märke till att orden "nästan" eller "närmare" allt oftare byts ut mot "knappt" i dagens svenska. Man skriver "knappt 200 omkom i jordbävningen." Men det ger ju en känsla av att det borde ha varit fler och det måste väl vara fel? LENNART BERGSTRÖM, GÖTEBORG
SVAR: På Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan, hänvisar man till sin frågelåda där just denna fråga tidigare besvarats: "Både knappt och nästan betyder 'nära'. Skillnaden här är att knappt visar att talaren hade förväntat sig mer, medan nästan är ett neutralt konstaterande.
Problemet är att några använder knappt med neutral innebörd, alltså som nästan. Detta är inte lämpligt, eftersom det dels skapar oklarhet, dels innebär att en betydelsedistinktion försvinner." Så, precis som frågeställaren skriver - det gäller att hålla rätt på nyanserna!
