Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Han ger hela Göteborg gåshud

Mattias Andersson.
Foto: Leif Jacobsson

Han har fått pris som årets författare, för årets bästa barn­teater och belönats med Expressens stora ­teaterpris. Och i går fick Backa ­Teaters Mattias Andersson även Publicistklubben Västras stora pris för sitt sätt att föra in samtiden på barn­teaterscenen. Liv Landell ser en visionär som kan ge hela Göteborg gåshud.

Jag träffade Mattias Andersson en gång för hundra år sedan, via en gemensam vän. Det var långt innan han landat på stolen som konstnärlig ledare för Backa Teater. Han lär inte minnas mig, eftersom han satt försjunken vid sitt skrivbord. Jag minns inte vad vi pratade om, bara att jag undrade om han verkligen kunde skriva.

Numera vet de flesta att Mattias Andersson inte bara kan skriva, utan också administrera teater och realisera visioner så att hela Göteborg får gåshud.

Backa har alltid varit en vital kraft i Teatersverige, och Anderssons insatser har stärkt och profilerat institutionen än mer. En del i receptet är researchmodellen som ofta ingår i den konstnärliga processen.


Om Backa vill problematisera unga människors relation till droger så går man till källan. Man skickar ut ett team för att samtala på djupet med tonåringar runt hela stan, och låter dem bli delaktiga. Metoden har ingått i en rad tunga uppsättningar, som Gangs of Gothenburg, Yvonne och höstens succé Utopia.

En annan styrka hos Andersson är att han hittar och får fram intensitet och passion hos både kollektivet och individen. Vill man se tajt lagarbete och enskild stjärnkvalitet så kan man ta sig en tur till Lindholmen. Backas publik viskade om Joel Kinnaman långt innan han slog igenom på vita duken. Backaprofilerna Josefine Neldén och Alexander Salzberger befinner sig i den där zonen nu. Frågan är om publiken vill dela med sig av dem till världen utanför.


Anderssons förmåga att ta nya grepp och vända på konceptet teater är ytterligare en ovärderlig kvalitet. En av höstens höjdpunkter har varit uppsättningen där radiomakarna Shang Imam och Malin Holgersson lät tre kvinnor med tunga missbruk vittna om sina liv och tankar på scen. Det blev förtätad radio, förädlad textläsning och en stund för de röster som annars sällan hörs.

Andersson är även bra på att framhålla andra. En annan "scenhändelse" som ägt rum på Backa är Ruben Östlunds omtalade film Play, förra året.

I våras bjöd han in regissören Anja Suša för att sätta upp Simona Semenics 5Boys. Ännu en omdebatterad pjäs om vår samtid. Ännu en gång på Backa.