Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Han fick konstens ­Göteborg att koka

Kåken. Under hela 50-talet bodde ett gäng unga konstnärer och Valand­elever i "Kåken", en fallfärdig fastighet på Övre Besvärsgatan 8. Kåken revs 1959.

En helt ny sorts konst började ­skapas i Göteborg på 50-talet när Endre Nemes blev chef på konst­skolan Valand.
Om konstnärerna och deras liv ­berättar en ny bok som släpps i Landala i morgon.

Släpps i morgon

Endre Nemes (1909-1985) föddes i Ungern, studerade konst i Prag och flydde undan nazisterna till Finland. Kom till Sverige 1940 och var föreståndare på Valand 1947 - 1955. Utställningen Kåken i Landala visas på Rackstadmuseet i Arvika till den 10 juni. Boken Kåken och Valand - konstnärsliv i 1950-talets Göteborg är en antologi utgiven på initiativ av några av Kåkens hyresgäster. Boksläpp i morgon 18.30 på Lohrs pocket i Landala till livemusik från konstnärerna.

Hon hittade dem i en container i Johanneberg bland murbruk, tegelstenar och skräp: två signerade Endre Nemes-litografier!

Det var i slutet på åttiotalet som nuvarande chefen för Göteborgs konstmuseum, Isabella Nilsson, gjorde sitt fynd.

 

Man skulle kunna kalla det en kulturgärning. För det ligger också något djupt symboliskt i att två Nemestavlor hittas i en container i Göteborg.

När den kosmopolitiske centraleuropén Endre Nemes 1947 blev föreståndare för konstskolan Valand, uppstod en kraftig kollision mellan den då förhärskande lokala Göteborgskolorismen och en utifrån kommande abstrakt modernism.

Den eldfängda striden väcks till liv i en ny bok om konstnärslivet i Göteborg på 50-talet. Utgångspunkten är en fallfärdig kåk högst upp på Övre Besvärs­gatan 8 i Landala, "Kåken" kallad.

Här bodde många av Nemes elever i enrummare för 6.25 i månaden bland stafflier, terpentindoft, "billiga cigaretter och surt algeriskt vin".

Gemenskapen var stor, den som sålt en tavla delade med sig till de andra och den årliga Valandsportföljen kunde ge pengar till resor och en kväll på Kometen eller Vickan.

Värmlänningen Jörgen Zetterqvist som också var en duktig kornettist startade det legendariska konstnärsbandet The Original Landala Red Hot Stompers, husband på Valand och Slöjdis – och på många spontana fester i Kåken.

 

När Nemes-elevernas ­medlemskap i Göteborgs konstnärsklubb avvisades bildade de Grupp 54 och startade Galleri 54, som i dag finns på Kastellgatan.

 

Endre Nemes skapade en sjudande vitalitet kring sig och gjorde eleverna delaktiga i den europeiska samtida konsthistorien. Han var dessutom en massmedial person som såg till att det skrevs om Valand. Detta retade många ur gamla skolan. Men även bland hans egna elever väckte han känslor, för eller emot.

 

De unga Valandeleverna mötte kompakt motstånd från många äldre konstnärer och kritiker som Kjell Hjern i GHT och Torsten Bergmark i Paletten. De ansågs vara en förlorad generation.

Nemes betraktades som en inkräktande främling i det göteborgska konstlivet.

Kanske kan man säga att det avspeglas än i dag.

– 50- och 60-talen är lite frånvarande i konstmuseets samlingar, de visas åtminstone inte på väggarna. Där kan vi vara självkritiska, säger Håkan Wettre, tidigare 1:e intendent på Göteborgs konstmuseum och en av bokens författare.

 

För fem år sedan gjorde han en utställning om 60-talskonsten i Göteborg. Då talades det om att göra en uppföljning med en Nemes-utställning.

Den gjordes aldrig. Men nu finns den. I Arvika.

Nyligen öppnade utställningen Kåken i Landala på Rackstadmuseet med ett hundratal verk.

Håkan Wettre tycker att Göteborg borde hänga på.

– Det är på tiden att den epoken kommer fram i ljuset. Nu är många yngre konstnärer intresserade av 50-talets abstrakta konst och design. Det är ett konstområde med något daggfriskt över sig.

 

Peter Lenken

kulturen@gt.se

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!