Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Göteborgs vackraste gata

Foto: Jan Wiriden
Nya allén är enda trafikleden i Göteborg som är en naturlig del av staden. Göteborgs vackraste gata, tycker Ola Nylander.
Allén är lika gammal som Göteborg. Nästan i alla fall. När Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621 skapades en stark befäst stad med åtta meter höga murar av sten omgärdade av en bred vallgrav.
På vissa ställen, som vid nuvarande Grönsakstorget, var vallgraven extra bred och med öar där det stod extra kanoner. Men en mycket viktig del av befästningen var den breda helt öppna marken utanför vallgraven. Det skulle inte finnas något skydd för fientliga soldater.
Alldeles utanför den här zonen byggdes de första husen i Haga, men med det förbehållet att allt skulle rivas om någon främmande armé skulle hota stan. Så såg det ut för många av Europas städer.
Mot slutet av 1700-talet blev fästningen omodern och i början av 1800-talet revs den. I många andra städer med vallgravar fyllde man bara igen vallgraven och byggde hus och vägar på marken. I Wien finns exempelvis den berömda gatan Ringstrasse som sträcker sig runt gamla stan och som anlades på den gamla skyddszonen.

I Göteborg tog man i stället ett unikt beslut att spara både vallgrav och skyddszon. Förutsättningarna var annorlunda med Göteborgs kanaler som var förbundna med vallgraven, hamnen och Göta älv.
Pådrivare för parkidén och Nya Allén var Olof Wijk d.ä. Som tack restes 1956 en staty av honom nära korsningen Nya Allén och Kungsportsavenyn.
1809 anlades parken där det förut var äng för fritt skotthåll. I parken anlades en parkgata ”3000 alnar lång”, vilket är knappt två km. Den nya gatan döptes till Nya Allén då det redan fanns en Gamla Allén, ungefär på samma plats som dagens Södra Vägen.
Nya Allén stod klar 1820. 1 000 träd planterades längs gatan och 500 av alléträden, som mest var almar, skänktes av rådmannen Fredrik Georg Kall.
I dag, knappt 200 år senare, är Nya Allén, Trädgårdsföreningen och Kungsparken de mest populära parkerna i Göteborg. Omsjungen av storheter som Nationalteatern och Håkan Hellström.

Och visst är Nya Allén den vackraste gatan i Göteborg? Det är bara att buga sig inför gestaltningen som i många stycken fungerar på ett helt unikt sätt. Bara kombinationen av en sex-filig trafikled med massor av trafik på som samtidigt är en naturlig del av en park, är ett konststycke. En varm sommardag ligger folk och solar, grillar och umgås bara några meter från bilarna. Försök att föreställa er en liknande situation på exempelvis Högsboleden eller Oscars-leden. Eller räkna hur många som ligger och solar på någon gräsplätt längs Evenemangstråket?
En del i förklaringen är förstås alléerna. Trots att många av almarna dog i almsjukan på 1980-talet och ersattes av lindar så bäddar de in gatan och skapar gröna rum för trafiken. Visuellt dominerar det gröna över bilarna och en del av ljudet försvinner dessutom.
Sen skapar de stora träden en fantastisk miljö också i resten av parken. Det är soligt, men också skugga om det blir riktigt varmt. Träden och lummigheten gör att det skapas olika platser i parken, man kan vara många utan att känna att man stör andra sällskap.
En annan del av Nya Alléns speciella karaktär som trafikapparat är att den är en del av staden. Man kan svänga av och korsa den på många olika ställen. Inga ramper eller påfarter behövs för att köra in på Nya Allén. Som gående eller cyklist kan du gå tvärs gatorna eller i parken var du vill. Tyvärr finns det några staket i jämnhöjd med Haga – ta bort dom!   
Integrationen i staden är en egenskap som skiljer Nya Allén från trafikleder som Högsboleden eller Oscarsleden. De är barriärer i stan.

Nya Allén är i stället del av stadens rum i den stora skalan och kan svälja lika mycket trafik som trafikleder och motorvägarna. Men Nya Allén rymmer också fotgängare, cyklister och andra trafikslag.
I och med att Nya Allén också är integrerad med det övriga gatunätet ökar också maxkapaciteten då bilar kan ta alternativa vägar om det blir stopp.
Hastighet är också en viktig faktor. När trafiklederna började planeras under 1930- och 40-talet var filosofin att så lite som möjligt skulle störa bilförarens uppmärksamhet. Vägarna skulle vara raka, det skulle finnas skyddsavstånd vid sidan av vägen, husen skulle inte byggas för nära. I dag vet alla att den typen av vägar är så tråkiga att köra på att den stora faran är att somna vid ratten. Dessutom ökar hastigheterna lätt. Tyvärr är dagens trafikplanerare fostrade i detta tänkande.

Nya Allén fungerar tvärtom. Det finns många saker som ”stör”. Folk går intill gatan, cyklar korsar gatan, man får stanna för trafik från andra gator, spårvagnar kommer och husen ligger tätt intill gatan. Nya Allén är en händelsefull miljö och det känns naturligt att anpassa farten därefter. Hastigheterna blir måttliga. På Högsboleden är det tvärtom, där känns det långsamt att försöka hålla hastighetsgränserna på 70 och 90 km/h.
Så GT uppmanar alla trafikplanerare: Ni som inte varit på Nya Allén, ta er dit, insup den sköna atmosfären och anlägg nya gator med samma kvaliteter. Känn på stämningen i parken bland träden och få lite inspiration. Det kanske kan bli starten för att bygga om Söderleden så att den blir Västra Frölundas motsvarighet till Nya Allén? Sen tar ni er an Högsboleden, Oscarsleden och Mårten Krakowgatan…

Ola Nylander
kulturen@gt.se

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!