Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Göteborg har blivit en  minivariant av LA

Partihallsförbindelsen i Göteborg.
Foto: Jan Wiriden

År 1848 skrev Charles Dickens om Londons förvandling: "Där fanns hundratusen halvfärdiga former och strukturer som hade hämtats från olika ställen. Några var upp och ned, andra grävde ned sig under jorden och när det äldre föll sönder sköt nya byggnader upp mot skyn. Allt var lika svårtytt som en dröm."

Men står man vid Sjöfartsmuseet och tittar ner på den dubbelfiliga motorled som snöper av Majorna från all kontakt med vattnet inser man att Dickens lika gärna kunnat skriva om Göteborg 2015. På andra sidan motorvägen hittar man fiskhamnen som förvandlats till en lastbilscentral. Från den tomma och gräsbevuxna kajen är det sedan bara några hundra meter till de tätnande nybyggena på Lindholmen. Men eftersom den fasta förbindelse som planerats här sedan 1950-talet ännu lyser med sin frånvaro måste man runda halva stan för att komma dit.

När man en halvtimme senare når fram till andra sidan älven, upptäcker man att de nya stiliga stadsdelarna också är avskärmade från resten av Hisingen med en motorväg. En bit från hotell- och kontorspalatsen kan man dessutom ana vidsträckta ödemarker och stans sista klassiska kranar som snart kan förvandlas till dekorationer på ett varvsmuseum.

Svår identitetskris

Det man ser är en stad som befinner sig i en utdragen strukturomvandling som blivit en lika svår identitetskris. Självbilden har byggt på att Göteborg är en hamnstad, men i verkligheten har det snart gått ett halvsekel sedan hamnen flyttade fyra kilometer västerut och varven försvann. De lämnade efter sig ett jättehål i stadsväven, som sedan fylldes med massor av vägar som skar sönder staden på alla ledder som det gick att tänka ut.

För Göteborg mötte krisen genom att förvandla sig till en vägstad. Motorvägarna byggdes till ett halvdussin kranskommuner och på strategiska knutpunkter växer det hela tiden fram nya verksamhetsområden. Staden har spritts ut på ett makalöst sätt, vilket gjort den till Europas minivariant av Los Angeles.

Regionens akilleshäl

Men till slut blev glesheten och den osammanhängande infrastrukturen regionens akilleshäl. I början av millenniet togs en serie beslut som gjorde staden till den lyckliga mottagaren av ytterligare en flock tunnlar och broar. När besluten började synas i verkligheten fick de dynamiska effekter som ingen hade kunnat föreställde sig.

Fullmäktigemötena brukade alltid vara föreställningar för politiker som hyllade Göteborgsandan medan de närmast sörjande halvsov i bänkarna. Nu har träffarna på Börsen blivit rafflande dramer i direktsändning. Det som händer är svårtytt som en Magritte-målning men det finns trots allt ett sätt att hitta de halvfärdiga formerna. Då behöver man ge sig ut på vägarna, från Uddevalla till Varberg och från Marstrand till Borås. Därför blir den här krönikan en road movie framöver, på jakt efter nya strukturer och konfliktlinjer.

Jan Jörnmark är docent i ekonomisk historia och författare till bland annat "Övergivna platser". Idag debuterar han som söndagskrönikör i GT Kultur, och kommer att framöver att skriva en gång i månaden.