Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Golden Gate-kopia

Foto: Göran Fält
Stämmer det att att Golden Gate-bron gjordes av samma man som gjorde järnvägsbron över Trollhätte kanal, undrar Kalle och får svar i frågespalten.

FAKTA

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
"Fråga Kulturen" GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
E-post: kulturen@gt.se

GOLDEN GATE-KOPIA I VÄNERSBORG
Läste nånstans att Golden Gate-bron i Kalifornien ritades av samme man som gjorde järnvägsbron över Trollhätte kanal i Vänersborg. Kan det verkligen stämma? Och om det gör det - hur kommer det sig?
Kalle

SVAR: Frågan går att besvara med både ja och nej. Golden Gate-bron, invigd 1937, ritades av den amerikanske broingenjören Joseph Bearmann Strauss. Järnvägsbron i Vänersborg, invigd 1916, är en bro av så kallad enkelklafftyp och en i det närmaste exakt kopia av en bro Strauss ritade flera år tidigare.
-Strauss gjorde en baskonstruktion för rörliga broar och den använde han sen i olika variationer på temat. Bland annat gjorde han en i Kairo, en i Seattle och en i San Francisco, berättar Rutger Friberg som håller på med en bok om bland annat bron i Vänersborg. Klaffbron i Vänersborg byggdes då den gamla farleden mitt inne i stan blev för liten i början av 1900-talet. Istället muddrade man upp där kanalen går i dag.
-Förebilden är en bro i Chicago, men Strauss ritade inte den i Vänersborg. Han visste aldrig om att en av hans konstruktioner användes här i Sverige. Än mindre fick han betalt för det. Den dåvarande tekniske attachén i USA ska ha fått tag i både foton och skisser av Strauss bro i Chicago. Dessa användes sedan av Bröderna Gollnow et Sohn, den tyska firma från Stettin som fick uppdraget att göra bron.
Även Danvikstullsbron i Stockholm är en kopia av Chicagobron medan Strauss däremot både ritade och fick betalt för den liknande klaffbro som finns i Trondheim.
Stäckan Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga, i vilken bron ingår, var från början en privat järnväg och förstatligades 1940. I slutet av 1940-talet elektrifierades sträckan, något som var nog så knepigt att lösa när det gällde klaffbron vars motvikt går ända ner mellan rälsen när den fälls upp. Och alltså skär tvärs igenom där kontaktledningen går. Ursprungligen satt en man på plats och skötte bron med hjälp av stora vred och liknande, numera fjärrstyrs den från Kanalcentralen i Trollhättan.
I dag lever dock järnvägsbron i Vänerborg på övertid.
-Den är inte dimensionerad för den belastningen som det är nu. Dels handlar det om grundläggningen i vattnet och dels är det flera saker som inte längre går eller lönar sig att reparera på den, berättar Börje Jarl, projektledare på Sjöfartsverket. Att det är Sjöfartsverket som äger bron hänger kvar sedan den byggdes. En ny järnvägsbro kommer att ligga under Trafikverket.
-Planen är att bron ska bytas ut inom de närmaste fem åren, bekräftar Per Rosquist, planerare på Trafikverket Samhälle.

I VILKET SEKEL LEVER VI EGENTLIGEN?
Varför är "engelsmännen" 100 år före oss? De är ju redan inne på 2100-århundradet. Likaså bakåt i tiden, 1600-talet blir ju 1700-talet förutom vid bestämda årtal.
Tiden går

SVAR. -Det handlar väl egentligen om olika perspektiv, svarar Gunnar Berg, professor i engelska och språkvetenskap vid Göteborgs universitet.
-Det ena är ett ordningstal. Det 20:e århundradet, det vill säga vårt 1900-tal, är det som går mot det fulla 20:e århundradet. Medan vi, när vi säger 1900-talet, tittar mer på siffrorna det börjar med. Har mer fokus på själva tidsangivelsen.
-Om det sen finns någon ytterligare, kulturell förklaring, bakom det här eller när det kan ha börjat, är knappast möjligt att få reda på.
Även på engelska går det dock att använda exempelvis "the sixteen hundreds" och avse just 1600-talet, även om det är mindre vanligt.
-Grundinställningen är att det är en räkning av seklen och nu är vi helt enkelt inne på det 21:a seklet efter Kristus, avslutar Gunnar Berg.

Isolde Berner
Frågeredaktör

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!