Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fråga kulturen: Vad skiljer mos från puré?

Puré kan ta två år att skapa. Foto: Leif Jacobsson

Visst är det skillnad på mos och puré!

Är det egentligen någon skillnad mellan mos och puré?

Carin Abrahamsson

 

SVAR: Ja. Det är det enkla svaret på frågan. Ulf Wagner, stjärnkock och krögare som var den förste i Göteborg att få en stjärna i Guide Michelin, vet mer.

- Puré är alltid mycket finare än mos. Och då menar jag inte att äta. När vi gör puré här på Sjömagasinet använder vi en passerapparat för att få den helt slät.

Ulf berättar hur han gör sin potatispuré. Först måste den kokade potatisen ångas av för att bli torr innan den ska passeras. Sedan tillsätter han smör och lite grädde. Därefter smaksätter han med salt och vitpeppar. Till och med pepparkornen mals och silas i en finmaskig sil så att de inte ska märkas i purén.

- Den ska vara på gränsen till lösflytande, säger han.

En fin puré är med andra ord ett hantverk. Joël Robuchon som är en av världens främsta kockar ägnade inte mindre än två år att skapa den perfekta purén. Han provade sig igenom 150 sorters olika potatisar och tolv olika smörsorter tills han hittade den perfekta kombinationen. Enligt den ska potatisen vara fast och mängden smör till ett kilo potatis bör vara 500 gram!

Till skillnad från puré är mos inte lika finfördelat och stabbigare. Ännu grövre än mos är stomp som ofta är en blandning med potatis, rotfrukter och lök.

Ulf Wagner menar att de alla har sin givna plats i köket.

- Moset är gott till kokt falukorv och den lite elegantare purén kan man smaksätta med till exempel parmesan eller tryffelolja och ha till ett vaktelbröst med gåslever, spetskål och rödvinssås.

 

Varför sjunger man kuhungen?

I en tid då H M Konungen firar 40-årsjubileum på tronen väcks en undran: varför sjunger man i "Kungssången" "... en samfälld och en enkel sång, som går till kuhungen fram"? Texten blir mer kantabel om man sjunger "... som går till konungen fram". Var textförfattaren C.V.A. Strandberg omusikalisk eller hade tonsättaren Otto Lindblad någon sorts dyslektisk störning? Giv mig en förklaring att stilla min oroliga själ!"

"Republikan"

 

SVAR: Huruvida Otto Lindblad som tonsatte Kungssången var dyslektiker eller ej finns det inga uppgifter om och troligtvis är det säkert att anta att sångens textförfattare C.V.A. Strandberg inte är helt omusikalisk då flera av hans dikter har tonsatts. Men inte desto mindre är det så att ordet "kungen" i Kungssången kräver en speciell betoning av sin sångare.

- Svenskan har egentligen korta u men när man ska uttala "kungen" i Kungssången måste man dra ut på u:et, säger Håkan Jansson som undervisar i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Han menar dock att det endast handlar om uttalet. Ordet "kungen" återfinns i många skrifter från lång tid tillbaka och stavas aldrig med "hu".

- Stavningen som läsaren refererar till syftar säkert på hur själva uttalet och det styrs av melodin och rytmen, säger Håkan Jansson.

Men om det nu är svårt att få till "kungen" i Kungssången varför används inte i stället "konungen" som GT:s läsare föreslår?

Antoinette Ramsay Herthelius vid hovet tror förklaringen har med stavelser att göra.

- Tredje och sjunde versraden i varje strof har sex stavelser, hade man skrivit "konungen" hade versraden fått sju stavelser och haltat.

Hon påpekar även att andra strofens första versrad lyder "O konung, folkets majestät", vilket tyder på att Strandberg inte hade något principiellt emot ordet konung.

Men oavsett varför det blev kung i stället för konung är en sak är säker. Sången kommer med största säkerhet aldrig att ändras och för den som vill stämma upp är det bara att dra ut på u:et ordentligt.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!