Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Flyta på egen kork - eller inte

RISKTAGARE. Som en USA-influerad affärsman, med en bakgrund på multinationella Burger King, inledde Tomas Brunegård omstruktureringen av dagspressbranchen i Sverige. Han kritiseras för att ha tagit allt för stora risker. Foto: Leif Jacobsson
STOR PÅVERKAN. Under Tomas Brunegårds tid som vd i Stampen förändrade han medielandskapet när koncernen samordnade lokalpressen – något som påverkat hela tidningsbranschen på djupet. Foto: Leif Gustafsson

Sveriges näst största mediekoncern, Stampen, har länge varit på väg nedåt. Inte minst efter Tomas Brunegårds investeringar, menar Pär-Arne Jigenius.

Den före detta pressombudsmannen ger sin syn på hur ledningen för Stampen, där Göteborgs-Posten ingår, har drivit en välmående bolagsgrupp i botten.

På 1990-talet inledde direktören Tomas Brunegård sin inköpsrunda i svensk dagspress genom att överta den misskötta tidningen Bohusläningen i Uddevalla. Brunegård betonade från början att nyförvärvet skulle "flyta på egen kork".

I hyllningsskriften "Avstampet - berättelsen om en mediekoncerns uppgång och framgång" förklaras att uttrycket är väl etablerat inom Stampen och innebär att varje verksamhet i koncernen måste klara sig affärsmässigt av egen kraft. Det är en ödets ironi att bankerna nu tvingat Stampen att sälja den enda starkt vinstgivande tidningssektorn i koncernen, den så kallade Mitt i-gruppen i Stockholm. För tillfället finns det inte någon kork kvar i Göteborgs-Postens moderbolag Stampen.

Märkligt nog gavs den lätt egenkära boken om koncernens uppgång och framgång ut så sent som 2012, då vibrationerna av koncernens nedgång och motgång borde ha kunnat registreras av en känslig ledning.

Tomas Brunegård är i vissa avseenden en miniatyr av industrialisten Ivar Kreuger. Båda var expansiva och omformade en bransch de inte var förtrogna med, båda var visionärer som underskattade riskerna. Nationalencyklopedins ord om Kreugers öde stämmer skrämmande väl in på Brunegårds mediala luftslott: "Imperiebyggandet gick dock alltför snabbt utan nödvändig konsolidering, vilket under 1930-talskrisen ledde till koncernens sammanbrott...". Byt bara ut årtalet 1930 mot 2010.

Brunegårds strategi har varit att köpa lokala morgontidningar. Då nedräkningen för den tryckta svenska morgontidningen börjat köpte Stampen-gruppen Centerpartiets pressimperium för svindlande 1,8 miljarder kronor. Man kan bara i efterhand konstatera att de gamla bonde-förbundarna sålde vid rätt tidpunkt och till ett gediget överpris.

En annan av Brunegårds strategier har varit "att bygga allianser" med andra tidningar. Ordet allians betyder vanligen samarbete mellan någorlunda jämbördiga parter. Men vissa allianser i Stampens regi har snarare haft karaktären av tvångsäktenskap. Efter ett långt och stormigt förspel kom Stampen att överta Vestmanlands Läns Tidning, VLT. Nu har VLT:s regionala ägare lyckats förhandla fram en skilsmässa. Filmen vevas nu åt andra hållet, allianser upplöses och Stampen upphör att vara en dominerande medieägare på riksplanet.

Stampen får en ny och betydligt mindre styrelse. Nu heter det att Peter Hjörne och bankerna gemensamt kommit fram till att styrelsen bör tillföras ekonomisk och industriell kompetens. Kanske hade den behövt det redan för tio år sedan, då Brunegård skuldsatte koncernen för glatta livet. Föga överraskande anser bankerna att Brunegårds ekonomiska kompetens inte är en nödvändig tillgång för styrelsen.

Efter ett år som ordförande tvingas han av omständigheterna att avgå. Nu återstår för denne tidningsdirektör i disponibilitet att ägna sig åt den internationella utgivarorganisationen, samtidigt som några svenska affärsbanker ägnar sig åt att begrunda hans framfart på det nationella planet.

Under sin glans dagar beskrevs Brunegård som den som ritat om det svenska medielandskapet, omstrukturerat den svenska pressen och den som lärt tidningsledningarna att tänka i ekonomiska termer. Tomas Brunegård är den typ av general som vinner slaget och förlorar kriget.

 

Pär-Arne Jigenius

Kulturen@gt.se