Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fler språk kan tas bort från universitetet

Nio språk försvann i våras från Göteborgs universitet. På onsdag fattas beslut om ytterligare fyra språkutbildningar ska försvinna. Då har mer än vartannat språk plockats bort.
"Ett förfärligt ingrepp. Göteborgs universitet förlorar viktiga delar av sin kompetens och blir mindre av ett universitet", dundrar Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria.

FAKTA

2009 påbörjades en så kallad SWOT-analys initierad av Göteborgs universitetsstyrelse. Denna interna utredning av fakultetens alla utbildningar skulle identifiera så kallade svaga och starka ämnen enligt olika kriterier, bland annat studentunderlag, ekonomi och forskningsanknytning.

Analysen har redan lett till att utbildningen i bosniska, kroatiska, serbiska, bulgariska, hebreiska, tjeckiska, polska, slovenska och nederländska lades ner i våras.

På onsdag fattas beslut om samma öde ska drabba grekiska, ryska, italienska och fornkyrkoslaviska.

Det är Humanistiska fakulteten som föreslagit att undervisningen i grekiska, ryska, italienska och fornkyrkoslaviska ställs in från och med nästa år.

- Det är katastrofalt och innebär att Göteborgs universitet förlorar viktiga delar av sin kompetens, säger Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria.

De fyra språken har under flera år gått back ekonomiskt. Stora antagningskullar har uteblivit och de elever som påbörjat utbildningen har sällan gått vidare till högre nivåer.

Därför har nu humanistiska fakulteten föreslagit att undervisningen i grekiska, ryska, italienska och fornkyrkoslaviska ställs in från och med budgetåret 2013. Fakulteten har från och med nästa budgetår har tilldelats 155 färre studieplatser än i år, vilket innebär att nedskärningar är oundvikliga.

- Det här är en fråga som har diskuterats länge. Det var inte självklart att just dessa språk skulle drabbas, men efter flera analyser visar det sig att vissa språk har långvariga, återkommande problem, säger Margareta Hallberg, dekanus och ordförande i fakultetsnämnden.

På Göteborgs universitet har språkundervisningen drabbats av flera nedläggningar den senaste tiden. Så sent som i våras lades undervisningen i bland annat bulgariska, nederländska och flera slaviska språk ner. Enligt Margareta Hallberg har intresset för språk på fakulteten minskat kraftigt de senaste åren, och i nuläget finns ingen annan väg att gå än att skära ner.

- Men det är beklagansvärt och handlar inte om att språk inte är viktigt, säger hon.

Men att det är just grekiska, ryska, fornkyrkoslaviska och italienska som drabbas upprör flera av universitets anställda. En av dem är Mikael Johansson, som forskar i grekiska och därmed är direkt berörd av förslaget.

- Förslaget är rent vansinne. Om det inte vore för Aristoteles och Platon hade vi inte haft några humanister i dag, säger han och får medhåll av Sven-Eric Liedman.

- När det enda som räknas är antal studenter blir det en popularitetstävling. Jag har svårt att tänka mig att det är populärt att läsa grekiska, men det är viktigt att möjligheten finns.

Mikael Johansson tycker att det hela är en fråga om solidaritet. Om fakulteten behöver skära ner hade det varit bättre att alla ämnen fick bidra lite var, i stället för att undervisningen i vissa språk slås ut helt och hållet. Men det är ett argument som dekanus Margareta Hallberg inte håller med om. Den bästa lösningen är enligt Hallberg snarare att de nordiska universiteten nischar sig. I stället för att undervisa i många, och samma, språk, borde olika lärosäten ha olika specialkompetens, anser hon.

- Visst är det viktigt att kunna undervisa i grekiska, men det behöver inte göras på alla lärosäten.

Men både Mikael Johansson och Sven-Eric Liedman är tydliga i sina åsikter. Att lägga ner språkundervisningen innebär att universitetet förlorar i prestige.

- Huvudtanken med ett universitet är att där ska finnas stora resurser. Om förslaget går igenom blir det inte ett mindre universitet, men mindre av ett universitet, säger professor emeritus Sven-Eric Liedman som kallar förslaget "ett förfärligt ingrepp".

Humanistiska fakultetsnämnden ska ta ställning till förslaget på onsdag. Fram till dess försöker Mikael Johansson att samla krafter för att stoppa det.

- Vi är glada för alla opinionsyttringar som har uppkommit, och som visar att det inte bara är vi som jobbar inom språken som inser värdet av dem.

Fotnot: Förslaget innebär att den grundläggande undervisningen ställs in. Forskning kommer fortfarande att bedrivas.

Bosniska.

Serbiska.

Bulgariska.

Tjeckiska.

Hebreiska.

Polska.

Slovenska.

Sven-Eric Liedman.

Nederländska.

Ryska.

Grekiska.

Italienska.

Fornkyrkoslaviska.

Kroatiska.

Margareta Hallberg.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!