Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

En neongul tjugoåring

Foto: Robert Jansson/Scanpix
För 20 år sedan hölls de första rejvfesterna i Sverige och alltihop började i en lagerlokal i Torslanda. Mikael Jägerbrand skriver om trenden där Göteborg blev en av världens främsta musikstäder.
I höst är det exakt 20 år sen de första rejvfesterna hölls i Sverige. Festerna i lagerlokaler i Torslanda och Sisjön blev startskottet på en tio år lång period där Göteborg var en av världens främsta musikstäder.
Precis som så mycket annat inom musiken kom den nya rejvtrenden från England där man under de båda somrarna 1988–1989 hade dansat så mycket (och varit så flummiga) på utomhusfester att perioden döptes till ”Second summer of love”.
På de första festerna 1989 spelades artister som S’Express, M/A/R/R/S, Steve ”Silk” Hurley, Soul II Soul och Technotronic. Mellan houselåtarna spelades rap och hiphop.

I Göteborg växte intresset så snabbt för acid house och rejv att det redan 1990 fanns tre klubbar som spelade musiken: ”Jungle” i Landala på helgerna där houselåtarna blandades upp med eurodisko, ”Love” på onsdagar på Magasinet som var populär i gaykretsar och houseklubben ”No Name” på restaurang Christina.
”No Name” var Sveriges första nattklubb som bara höll öppet på måndagar, en tradition som man hämtat från London.
Den första riktiga rejvklubben var svartklubben LPC på Första Långgatan, där många technoartister och diskjockeys fick sina första spelningar i den trånga, rökiga och mörka lokalen.

I Göteborg hade de största föreningarna mer än 10 000 medlemmar. Det lade grunden till att Göteborg i flera år fanns med på den kulturella världskartan – trots att nästan ingen på hemmaplan visste om det.
Från de första rejvfesterna 1989–1991 växte ett helt ”stall” med artister och diskjockeys fram inom technon: Bassline Baby, Miranda, Cataclysm, Spektra, Source, Moment H, il Stefano och Anti. De spelade nästan varje helg på klubbar och fester i Göteborg och turnerade runt i hela världen. I mitten av 1990-talet fanns det få städer i världen som kunde ståta med en så diger artistlista.
Det var framför allt inom en ny subgenre till technon som Göteborgsartisterna var framgångsrika: goatechnon, en lite lugnare techno som växte fram i början av 1990-talet i hippieatmosfären i indiska badorten Goa.
Men det fanns inte bara artister i Göteborg utan även designers som skapade klädmärken som Global, Ziffon och Balagan. Konstnärsgrupper som Mandala och Zookie specialiserade sig på att göra neonutsmyckningar som de sedan turnerade runt med till rejvfester i hela Norden.
För Göteborgsravearen var 90-talet en period då man kunde köpa neon- och workwearkläder i flera olika butiker och gå på fest minst tre gånger i veckan. Det hölls fester i alla typer av lokaler över hela Göteborg: fabrikslokaler, lagerlokaler, restauranger, mässhallar, källare och i skogsgläntor. Några ställen som Magasinet, Underground och Tullpackhuset blev stamställen där technodunket nästan satt i väggarna.

Under några år kring 1993–1995 var festerna så stora att utländska artister som Paul van Dyk, Dave Angel, Adam X, Roland Casper och Aphex Twin flögs in.
Efter flera år då polisen inte bara gjorde allt större insatser och razzior utan också aktivt motarbetade festarrangörerna, så blev festerna allt mindre.
De futuristiska rejvfesterna som många trodde skulle bli 2000-talets musik, där det var regel snarare än undantag att det fanns lasershower, rökmaskiner och spektakulärt ljud, började efter millennieskiftet i stället att tappa i popularitet.

I dag är technon och housen mer populär än någonsin, men nu spelas den framför allt på diskotek och i radiostationer i stället för i övergivna fabrikslokaler. Och när någon pratar om ”goa Göteborg” så är det återigen Kalle och Ada de flesta tänker på.

Mikael Jägerbrand
kulturen@gt.se

VIKTIGA RAVE-ÅRTAL
1984. Den första houselåten ”On and on” skapas av diskjockeyn Jesse Saunders. Musikstilen är döpt efter nattklubben Warehouse i Chicago.
1985. Artisten Juan Atkins släpper ”No UFOs” som betraktas som den första technolåten.
1987. Gruppen Phuture släpper låten ”Acid Tracks” och musikstilen acid house är född.
Den första acid house-klubben ”Shoom” öppnar i London.
1988. Acid housemusiken slår igenom stort i England och man kallar sommaren för ”Second summer of love” (den första var 1968).
1989. De allt större acid housefesterna i England lockar upp till 25000 personer och börjar kallas rejv. Den första svenska acid house-ravefesten hålls i Göteborg i november 1989.
I december gör polisen den första rejvrazzian.
1990. Den första rejvklubben LPC öppnar i Göteborg.
1991. Sveriges första stora utomhusrejv anordnas i Göteborg. I England lockar festivaler som Fantazia och Universe 30000 personer.
1992. Den första rejvfesten med tillstånd från myndigheterna ordnas på Vågen, ”The Blob”.
1993. Rejvmusiken slår igenom på allvar i Sverige med många stora fester. Polisen stoppar festen ”Total Confusion III” som hålls på Eriksbergsvarvet och senare under året stoppar man också festen ”Tribal Confusion” på Ringön.