Ibland läser jag lite vad som helst för att vila huvudet, på stranden eller i badkaret. Då kan jag ta en dåligt bunden pocket med kaffefläckar som hälsning från tidigare läsare. Men böcker jag bryr mig om och vill läsa långsamt och flera gånger, det är en annan sak.
Jag fick Marcel Prousts "På spaning efter den tid som flytt" av min svärmor en gång. Psalmbokstunna blad med guldkant. Läderrygg. Jag ryser varje gång jag plockar fram de sju banden.
Tomas Tranströmers samlade dikter vill jag inte ha i pocket. Hans ord är så laddade med mening att de behöver omges av ett stabilare bokband. Mitt exemplar är en vanlig inbunden bok. Men på Röhsska visas just nu ett unikt exemplar i museets utställning "Nordiska bokband". Det är bokbindaren Johanna Röjgård Sjöberg, som omslutit Tranströmers poesi med kalvskinn och papper tillverkat av ett getingbo från Runmarö där författaren har sitt sommarhus och där bokbindaren också bor.
- Jag vet inte om Tranströmer skrivit om getingar, men insekter förekommer ofta i hans poesi, kommenterar intendent Love Jönsson på Röhsska.
Boken har, som många på utställningen, en specialgjord skyddskassett.
- Det blir en slags högtidlighet när man tar fram boken ur kassetten. Det gör också läsningen speciell.
I utställningen finns ett 80-tal bokband gjorda av renskinn, tyg, mässing och björkkvistar. Ett exemplar av Shakespeares "Stormen" omges av blindpressat läder inspirerat av Shakespeare's Globe i London. En lyriksamling av renskinnspergament med plexiglas på ryggen. Böcker som ibland blivit konstobjekt och inte ens längre är gjorda för läsning.
Så vem binder in böcker i dag?
- Mest privatkunder, samlare, bibliofiler, säger Per-Anders Hübner från Halmstad, en av 21 svenska bokbindare i den jurybedömda utställningen på Röhsska.
- Men jag har också några författare som binder in hela sin utgivning hos mig. Och så restaurerar jag antikvariska böcker.
Den som inte har så höga ambitioner kanske binder in sina egna böcker. På Folkuniversitetet i Göteborg startar nästa månad en kurs i bokbinderi.
I min egen bokhylla i Bagaregården finns några enstaka handbundna böcker: En intervjubok om min mamma som min syster lät binda in i London. Och ett antal billiga begagnade engelska pocket som jag köpte när jag bodde i Kairo ett år på 80-talet och lät binda in i skinnband i basarerna för inga pengar alls.
Så kan man också ha böcker - som ett roligt minne från en rolig tid i livet.
