Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför heter det Röda havet

Varför heter det Röda och Svarta havet? Har det något med färgerna att göra?
Karin

SVAR: Nej, det har inget med färgen på vattnet att göra, säger Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
Men det finns flera olika teorier, och ett par av dem har faktiskt att göra med vilket synintryck vattnet kan ge - ibland.
- Det finns de som tror att Röda havet kan ha fått sitt namn efter att bergen runtomkring är rödaktiga, eller för att det ibland blir blomningar av rödfärgade cyanobakterier där, ungefär som algblomningen i Östersjön.
Även Svarta havet skulle med liknande resonemang kunna beskrivas som svart. Eller åtminstone mörkt.
- Siktdjupet i Svarta havet är mycket kortare än i exempelvis Medelhavet, runt fem meter jämfört med cirka 35. Det kan göra att vattnet ser mörkare ut. Och kommer man ännu längre ner, runt 200 meter, är det helt dött. Och Svarta havet är ju flera tusen meter djupt, det är en jättegryta.
Men den troligaste förklaringen till de båda namnen har sina rötter i antikens historia.
- Under antiken betydde svart norr och rött söder. Och om Medelhavet då var centrum så är ju de namnen väldigt logiska. Så förklaringen har nog mer med klassisk kultur än med oceanografi att göra, säger Anders Stigebrandt.

Var Mannerheim i Sverige?

Efter att ha sett programmet på TV8 om marskalken och presidenten Gustaf Mannerheim (1867-1951) från Finland undrar jag: Talade han även finska, för det framgick inte alls när han talade till sitt folk? Besökte han någonsin Sverige under denna för Finland så besvärliga period?
Bengt Jörgen Moberg, Kungsbacka

SVAR: Gustaf Mannerheim var Finlands president mellan 1944 och 1946. Hans föräldrar var finlandssvenskar och hans modersmål var svenska. Men han talade även finska, ryska, franska, tyska, engelska, polska och portugisiska, samt förstod mandarin.
Och i Sverige var han ofta.
- Oh ja, han var här vid ett flertal tillfällen, säger Magnus Ullman, advokat och författare som skrivit två böcker om Gustaf Mannheimer.
Mannerheim tillbringade stora delar av sitt liv utomlands: han var bland annat posterad i Warszawa, Sankt Petersburg och deltog i det rysk-japanska kriget 1904-1905.
Han var i Sverige en hel del precis efter rysk-japanska kriget. Och 1919 besökte han landet i egenskap av riksföreståndare.
- Senare var han också mycket i Sverige. Han hade släkt, bland annat i Grensholm i Östergötland, och där var han ofta och hälsade på under 20-och 30-talen.
Men de allra flesta besöken var alltså av privat karaktär. Och han besökte aldrig Sverige i egenskap av president.
- Men efter att han pensionerats var han ofta i Schweiz och på den tiden fanns det inga direktförbindelser mellan Finland och Schweiz. Då åkte han båt eller flög via Stockholm, säger Magnus Ullman.

När var matcherna?

Någon gång i mitten av 1940-talet var jag som liten pojke på Gamla Ullevi och såg två allsvenska matcher (dubbelarrangemang) på en gång. Kan du finna exakt datum och år på detta arrangemang?
Tobbe

SVAR: 13 september 1942 var det dubbla matcher på Ullevi. I den första matchen mötte Gais IFK Norrköping, en match som slutade 3-1.
Därefter mötte IFK Göteborg AIK, och denna match slutade oavgjort: 1-1.

Ingrid Norrman
Frågeredaktör

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
Fax: 031-725 92 10
E-post: kulturen@gt.se