Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dags för ny ordbok

Foto: Jan Wiriden
Göteborg är bäst i världen på svenska ordböcker. Tacka Svenska Akademiens Sture Allén för det. På söndag på bokmässan presenterar han senaste verket, 3 750 sidor Svensk Ordbok.
Varför behövs en ny ordbok, Sture Allén? Räcker det inte med Svenska Akademiens ordlista?
– Nej, där finns bara stavning, uttal, ordklass och böjningar. Här talar vi om vad orden betyder, hur gamla de är och har med en rad fasta uttryck. Dessutom har vi gått igenom alla exempel så de numera innehåller lika många ”hon” som ”han”. I hundratals år har ju ”han” varit ett generellt pronomen, men nu har vi anpassat ordboken till hur folk ser på orden i dag.
Varför görs de flesta ordböcker just i Göteborg?
– Ja, jag kan ju inte förneka att det hänger ihop med mig. Det började redan på 60-talet när jag arbetade vid Göteborgs universitet och behövde söka ut speciella ord i en text om medeltiden. Förr i tiden hade man munkar som satt och gjorde sånt. Men jag tänkte att man borde kunde använda den nya tekniken och skrev ett program som kunde leta efter ord i en datatext. Resultatet blev så småningom en frekvensundersökning av svenskan och Nusvensk frekvensordbok i fyra band.
Sture Allén och hans kollegor började göra en databas över svenska språket och på mitten av 80-talet fick de en förfrågan från Svenska Akademien om de inte kunde ta över arbetet med den elfte upplagan av Svenska Akademiens Ordlista. Ungefär samtidigt gav de ut sin första ordbok. Och nu är alltså den senaste ordboken klar efter nio års jobb.
– Vi har varit en forskningsgrupp på 10–12 personer som samarbetat.
Vilket är det viktigaste ordet i den nya ordboken?
– Jag skulle nog säga ”och”, det vanligaste av alla ord. Det är ett arvord som funnits i svenska språket från början, jag tror vi har det dokumenterat sedan 300-talet. De 100 vanligaste orden i svenskan är arvord. De sätter sin prägel på språket och vi klarar oss inte utan dem.
Den mest spännande frasen?
– Ett uttryck som ”låt oss inte gå händelserna i förväg” är väldigt spännande. Här räcker det inte att förstå de enskilda orden för att begripa uttrycket. För den som vill lära sig svenska behövs en sådan här ordbok. För oss andra finns det med i vårt inre lexikon.
Den fulaste sammansättningen?
– Den hörde jag faktiskt i radion när jag körde hit till intervjun (i onsdags). Rövslickare. Vi tar upp det eftersom det används, men markerar med ”starkt vardagligt” att det bör undvikas. ”Undergiven” eller ”inställsam” är bättre sätt att uttrycka samma sak. Fast ordet har faktiskt hängt med sedan andra världskriget.
Och det vanligaste språkfelet?
– Det är nog att inte kunna göra skillnad på ”de” och ”dem” eller på ”han och ”honom”. Men i fornsvenskan sa man faktiskt ”jag såg han” i stället för ”jag såg honom”. Det är det som levt kvar i dialekter och därifrån tagit sig tillbaka in i den allmänna rikssvenskan igen. Men vi har exempel i ordboken så man inte ska behöva säga fel.
Hur kommer det sig att du själv är så bra på språk?
– Det är nog ett medfött intresse. Jag lärde mig läsa väldigt tidigt och hade ett bra minne, jag stavade aldrig fel. Men jag har också ett stort litterärt intresse.