Foto: ANNA SVANBERG / ANNA SVANBERG GT-EXPRESSENFoto: ANNA SVANBERG / ANNA SVANBERG GT-EXPRESSEN
 Foto: ANNA SVANBERG / ANNA SVANBERG GT-EXPRESSEN
Foto: JOHAN BERNSTRÖM / BILDBYRÅNFoto: JOHAN BERNSTRÖM / BILDBYRÅN
 Foto: JOHAN BERNSTRÖM / BILDBYRÅN
Sofia Dahlström

Vittnesmålen är så många att det inte går att värja sig

Publicerad

Basta. Det finns ingen väg tillbaka när tusen och åter tusen kvinnor har fått nog av situationen på arbetsplatserna. Och tur är väl det.

#metoo, #tystnadtagning, #visjungerut, #deadline, #närmusikentystnar, #medvilkenrätt, #imaktenskorridorer, #teknisktfel, #tystiklassen, #timeout, #tystdansa, #vardeljus, #"om ni berättar lyssnar vi", #larmet går,#Akademiuppropet, #ickegodkänt, #visparkarbakut, #sistabriefen, #givaktochbitihop, #kidstoo, #utgrävningpågår, #utantystnadsplikt, #vikokaröver.

Den här hösten kommer att gå till historieböckerna. 

Det var hösten när kvinnor i jämställda Sverige lyfte på locket. Vittnesmålen om övergrepp och trakasserier är så många att det inte går att värja sig mot kraften och styrkan i kravet på förändring. 

Aldrig mer ska tystnad råda på arbetsplatserna kring dessa frågor. Bakom uppropen står tusen och åter tusen kvinnor som antingen har egna erfarenheter av sexuella trakasserier eller övergrepp och kvinnor som genom att skriva under ett upprop vill visa världen att nu är det helt enkelt nog. Basta. 

Listan på upprop är lång och visar att problemen finns i alla branscher. Yrkeskår efter yrkeskår bildar egna grupper, delar erfarenheter och hittar styrka hos varandra.

För mig som arbetsledare har höstens upprop gett upphov till viktiga diskussioner. Hur har vi det här hos oss - egentligen? Vad är olämpligt och vad är helt enkelt olagligt? Vad är skillnaden på tystnadskultur och tystnadsplikt? På jobbet, i egenskap av chef, har jag fått reflektera kring hur vi har det på GT. Vilken ton och jargong har vi här hos oss? Vad ska jag göra så att alla får ett bra arbetsklimat och känner sig trygga? Som kvinna i mediebranschen och dessutom mamma till pojkar har metoo också varit en språngbräda in i många spännande samtal kring gränsdragningar. 

Det är inte de enskilda individerna eller förövarna som är det mest intressanta i den omvälvning som vi befinner oss i denna höst utan den massiva kraften i själva uppropen. Alla de kvinnor som fått nog och inte tänker låta sakernas tillstång gå tillbaka till hur det var tidigare.

Samtidigt är det viktigt att blanda det påfrestande med positiva exempel i vår omvärld.

December är en tid för plats av ljus och värme inomhus, i hus och i hjärta, när det kan kännas mörkt och kallt ute. Vi är ofta dåliga på att uppmärksamma goda handlingar. Nyhetsrapporteringen drivs framåt av att något dåligt har hänt. Det är ingen nyhet när trafiken flyter på bra på fredag eftermiddag utan det blir en rubrik först när det är stopp och långa köer. 

Därför glädjer det mig att Göteborgs stad lyser upp staden och samtidigt lyfter fram goda krafter i samband med invigningen av "Julstad Göteborg". 

I år ger priset "Årets vardagshjältar" till två kvinnor som gjort insatser för att göra livet bättre för de som har det som allra svårast. Årets pristagare är: Elisabeth Anderton, grundare av fotbollslaget för hemlösa "Gatans lag" och Frälsningsarméns Ann-Christine Thunman som prisas för sitt arbete mot prostitution och för gatubarn.

Ni vet väl om att ni kan läsa mina krönikor och hålla er uppdaterade kring de västsvenska nyheterna direkt i er mobil. Vårt innehåll är gratis för er läsare och ni behöver inte logga in. Ladda ner GT:s nyhetsapp i Iphone & Android

 

Relaterade ämnen
Sofia Dahlström
Sofia Dahlström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER