Sofia Dahlström

Vem vill bo mitt i en soptipp?

Jag har ett eget litet paradis på Västkusten. En klippa vid havet som jag återvänder till år ut och år in. Med tiden har fler än jag hittat till just min plats. Och förutom att det ibland kan vara kaos vid hoppbryggan delar jag gärna med mig av mitt paradis. Havet är stort och klipphällarna många. 

Men med det ökade antalet badande kommer det även fler som vill grilla, äta sin medhavda picknick eller bara njuta av en läsk eller en glass nära havet. Många av de som söker sig ut i naturen för att njuta av allt det vackra är samma personer som sedan struntar glatt i att med sig engångssgrillen eller plastbesticken hem.
På senare år har jag tagit för vana att börja med att rensa lite när jag kommer till mitt solkiga paradis. Det vanligaste skräpet är helt klart fimpar och snus tätt följt av plastpåsar och glassförpackningar samt en och annan foppatoffel. 

I en serie reportage har GT/Expressen belyst situationen med den nedskräpade kusten i Bohuslän – eller ”Europas soptipp” som den kommit att kallas.
Vårt reportageteam, Jens Andersson och Nora Lorek, träffar strandstädaren Johan Eyssen som berättar om viken som tidigare kallades ”Vrakviken” av de äldre på Tjörn på grund av att det under alla tider flutit i land bråte. Idag kallas samma vik ”Katastrofviken” av städarna eftersom så extremt mycket skräp flyter i land där. Det är på grund av havsströmmarna som just Bohusläns kust är en av de skräpigaste sträckorna i Europa. Cirka 20 procent av nedskräpning bär vi själva och hitresta turister ansvar för. Men majoriteten, närmare 80 procent, kommer med strömmarna från andra länder. I vårt reportage kan man läsa att det varje timme flyter i land skräp motsvarande fem badkar på Bohuskusten och att 90 procent av skräpet är plast. 

LÄS MER: Fiskaren Johans fångst: Plaststol & kräftor  

På senare tid har larmrapporterna om plasten i våra hav duggat tätt och tack och lov finns det initiativ som vill komma åt både själva orsaken och konsekvenserna av att vi skräpar ner. Till exempel bidrar staten med upp till 17 miljoner kronor för strandstädning. Det finns strandstädardagar i flera kommuner och organisationer som Strandstädarna, Städdykarna, Ren och attraktiv kust, Städa Sverige, Håll Sverige Rent, Västkuststiftelsen och Världens Vackraste Skärgård gör en viktig insats. EU:s plaststrategi lanserades i början av året och tanken är man ska "begränsa plastavfallet i Europa, stoppa nedskräpningen till havs och driva på för förändringar i hela världen." Även FN har deklarerat att man ”förklarar krig” mot plast i haven.

När en så stor andel av skräpet som flyter i land i Bohuslän kommer långväga ifrån är naturligtvis politikernas satsningar på en övergripande nivå värdefulla. Men oavsett nya policies och deklarationer från EU och FN kommer nog strandstädarna även i fortsättningen att hitta plastförpackningar med både fransk och tysk märkning i ”Katastrofviken”. Men de där 20 procenten som vi själva står för är ju bara pinsamt. Ingen vill väl bo i en soptipp.

Det kan inte vara meningen att andra ska städa upp vårt skräp i naturen. Så ta med dig dina sopor hem i fortsättningen.
Då kan vi alla få njuta av våra paradis på klipporna i Bohuslän.

 

 

 

 

Nästa artikel

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!