Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUMFoto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM
 Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM
Foto: FREDRIK SANDBERGFoto: FREDRIK SANDBERG
 Foto: FREDRIK SANDBERG
Foto: HENRIK JANSSONFoto: HENRIK JANSSON
 Foto: HENRIK JANSSON
Foto: ANNA SVANBERGFoto: ANNA SVANBERG
 Foto: ANNA SVANBERG
Sofia Dahlström

Skam och skuld lyfts till ytan i Göteborg

Publicerad

Kommer #metoo och #tystnadtagning ställas ut och diskuteras på temadagar tillsammans med andra samtida skamfläckar så som nedlagda förundersökningar om hat och hot och våldtäktsanmälningar som läggs på hög?

I veckan har vi kunnat läsa om hur polisen inte hinner prioritera våldtäktsutredningar trots utpekade gärningsmän och om hur hoten och trakasserierna mot folkvalda politiker ökar. Men fram för allt har nyhetsrapporteringen och våra samtal handlat om sexuella trakasserier och övergrepp präglar hela branscher och är en vardag för kvinnor världen över. En situation vi alla varit medvetna om men där det först är när kvinnor i mängder bryter tystnanden verkligen kommer upp till ytan.

Det är lätt att se mörkt på vår samtid just nu. Metoo, de sexuella trakasserierna, hatet och hoten visar på en förflyttning av gränser. Vi har sett men ändå inte sett.  

Det är en vardag där övergrepp och hot blivit så vanliga att många inte orkar berätta, försöker att gå vidare eftersom man inte tror att en anmälan kommer leda till något ändå, sparar näthoten i en mapp längst ner i mejlboxen. 

Först när tusentals människor vågar kliva fram och sätta ord på vad som faktiskt hänt dem så blir det omöjligt för oss att blunda inför verkligheten.  

Lördagen den 11 november är det återigen dags för "Arkivens dag" då arkiv över hela landet slår upp portarna för allmänheten. Här i Göteborg är temat "Synd och skam" på regionarkivet på Otterhällan. Under dagen sätter man strålkastarljuset på handlingar och bilder ur arkivet som visar på vad man säger i programmet "sådant man försökt glömma och kanske också gömma".  

Som till exempel lobotomeringen på Lillhagens sjukhus som ägde rum i mitten av 1900-talet. Mellan 4 000 och 5 000 svenskar lobotomerades i mitten av 1900-talet. Dödligheten var hög, mer än var sjätte patient avled efter operationen. En mörk del av vår medicinhistoria.

I arkivet finns även bilder och berättelser från barnen som utsattes för en fruktansvärd vanvård på Vidkärrs barnhem i Göteborg.  

En skamfläck från modern tid är de upplevelser av misshandel, sexuella övergrepp, kränkningar barnen från Vidkärrs barnhem i Göteborg kan vittna om. 

Barnhemmet bedrev verksamhet mellan 1935 och 1976 och övergreppen barnen kunnat vittna om utfördes av läkare, annan personal och andra barn.

Att arkiven öppnas upp så här kan ge en viktig påminnelse om de delar av vår historia som under lång tid gömts undan, glömts bort och som riskerade att begravas helt och hållet. 

När våra skamfläckar kommer upp till ytan och in i ljuset ger det oss chansen att lära oss av våra misstag och kunskap kring våra egna mörka sidor. Det finns saker vi inte vill se eftersom att verkligen se något innebär att vi måste ta till handling och agera. 

Därför är vittnesmålen om övergreppen, hoten och våldet så viktiga i dag. Vi har hamnat i ett läge där trakasserier och hot blivit vardag för alldeles för många. Ett läge där vi tillåtit att gränserna flyttats alldeles för långt.

För vem ska bära skammen och skulden efter övergrepp? Inte offren i alla fall – utan gärningsmännen och vi andra som valde att titta åt andra hållet.

Är det dessa skamfläckar som kommer visas upp ur arkiven om 50 år?

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER