Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Sofia Dahlström

Skam och skuld lyfts till ytan i Göteborg

Foto: GÖTEBORGS STADSMUSEUM
Foto: FREDRIK SANDBERG
Foto: HENRIK JANSSON
Foto: ANNA SVANBERG

Kommer #metoo och #tystnadtagning ställas ut och diskuteras på temadagar tillsammans med andra samtida skamfläckar så som nedlagda förundersökningar om hat och hot och våldtäktsanmälningar som läggs på hög?

I veckan har vi kunnat läsa om hur polisen inte hinner prioritera våldtäktsutredningar trots utpekade gärningsmän och om hur hoten och trakasserierna mot folkvalda politiker ökar. Men fram för allt har nyhetsrapporteringen och våra samtal handlat om sexuella trakasserier och övergrepp präglar hela branscher och är en vardag för kvinnor världen över. En situation vi alla varit medvetna om men där det först är när kvinnor i mängder bryter tystnanden verkligen kommer upp till ytan.

Det är lätt att se mörkt på vår samtid just nu. Metoo, de sexuella trakasserierna, hatet och hoten visar på en förflyttning av gränser. Vi har sett men ändå inte sett.  

Det är en vardag där övergrepp och hot blivit så vanliga att många inte orkar berätta, försöker att gå vidare eftersom man inte tror att en anmälan kommer leda till något ändå, sparar näthoten i en mapp längst ner i mejlboxen. 

Först när tusentals människor vågar kliva fram och sätta ord på vad som faktiskt hänt dem så blir det omöjligt för oss att blunda inför verkligheten.  

Lördagen den 11 november är det återigen dags för "Arkivens dag" då arkiv över hela landet slår upp portarna för allmänheten. Här i Göteborg är temat "Synd och skam" på regionarkivet på Otterhällan. Under dagen sätter man strålkastarljuset på handlingar och bilder ur arkivet som visar på vad man säger i programmet "sådant man försökt glömma och kanske också gömma".  

Som till exempel lobotomeringen på Lillhagens sjukhus som ägde rum i mitten av 1900-talet. Mellan 4 000 och 5 000 svenskar lobotomerades i mitten av 1900-talet. Dödligheten var hög, mer än var sjätte patient avled efter operationen. En mörk del av vår medicinhistoria.

I arkivet finns även bilder och berättelser från barnen som utsattes för en fruktansvärd vanvård på Vidkärrs barnhem i Göteborg.  

En skamfläck från modern tid är de upplevelser av misshandel, sexuella övergrepp, kränkningar barnen från Vidkärrs barnhem i Göteborg kan vittna om. 

Barnhemmet bedrev verksamhet mellan 1935 och 1976 och övergreppen barnen kunnat vittna om utfördes av läkare, annan personal och andra barn.

Att arkiven öppnas upp så här kan ge en viktig påminnelse om de delar av vår historia som under lång tid gömts undan, glömts bort och som riskerade att begravas helt och hållet. 

När våra skamfläckar kommer upp till ytan och in i ljuset ger det oss chansen att lära oss av våra misstag och kunskap kring våra egna mörka sidor. Det finns saker vi inte vill se eftersom att verkligen se något innebär att vi måste ta till handling och agera. 

Därför är vittnesmålen om övergreppen, hoten och våldet så viktiga i dag. Vi har hamnat i ett läge där trakasserier och hot blivit vardag för alldeles för många. Ett läge där vi tillåtit att gränserna flyttats alldeles för långt.

För vem ska bära skammen och skulden efter övergrepp? Inte offren i alla fall – utan gärningsmännen och vi andra som valde att titta åt andra hållet.

Är det dessa skamfläckar som kommer visas upp ur arkiven om 50 år?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!