Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Sofia Dahlström

Behöver Göteborg fler kommunikatörer?

Fallet Kevin är ett exempel på granskande journalistik som gjort verklig skillnad.

I veckan friades de båda bröderna i det uppmärksammade Kevinfallet. Förutom de uppmärksammade förhören med barnen visar fallet på en skevhet i maktbalansen. Polis och åklagare mot en utsatt familj som inte haft förmågan att ta vara på sina rättigheter. Det är först när DN och SVT med journalisten Dan Josefsson i spetsen drar fram förhållandena i ljuset som utredningen öppnas på nytt och bröderna kunde i veckan avskrivas helt från misstankar. Det är en granskning som redan vunnit flera journalistpriser men den största vinsten är brödernas upprättelse.
I tider då journalistik ifrågasätts är det viktigt att lyfta fram goda exempel som gör skillnad. 

Tidigare i vinter kunde GT:s granskande reporter Daniel Olsson avslöja kommunalrådet Maria Rydéns, (M), lyxresor på arbetstid och hur hon utnyttjat bonus från jobbresor för privata ändamål. Maria Rydén lämnade sitt uppdrag efter granskningen men viktigare är att vårt avslöjande ledde till en översyn av regelverket kring bonuskort inom Göteborg Stad.

Det är i skenet av detta som jag tar del av SVT Västs gedigna kartläggning av antalet personer som arbetar med kommunikation inom Göteborgs stad och de kommunala bolagen. 236 personer. Det är många det.

I en tid där vi på redaktionerna satsar mer på granskande journalistik än rapportering kring olika beslut finns det naturligtvis en lucka att fylla. Något som bland andra Anna Troberg, fackförbundet DIK, påpekar i en debattartikel i Göteborgs-Posten. 

Kommunikatörerna gör säkert en hel del nytta med bland annat intern kommunikation, informationssajter samt pressmeddelanden om nya satsningar, byggprojekt och olika publika evenemang men väldigt sällan kommuniceras det kring de obekväma frågorna.

Det var till exempel GT:s Daniel Olsson som i veckan kunde avslöja att man i Kretslopps-och vatten nämnden kallat till ett krismöte efter att man missat en post på 60 miljoner när man lade budgeten. Något som kommer få konsekvenser för våra vattentaxor framöver. Det kom inget pressmeddelande från någon av de kommunala kommunikatörerna om 60-miljonersmissen utan det var först då vi kunde berätta om den som göteborgarna fick kunskap om vad som hänt.
Egentligen får man gå tillbaka många år i tiden till Uppdrag Gransknings avslöjande om fastighetsmässan i Cannes för att förstå vad som händer nu. Då tog man in konsultfirman JKL för att få råd kring hur politiker och tjänstemän skulle hantera de granskande journalisterna. Råden då gick bland annat ut på taktiken att förhala och distansera. Råd som tyvärr verkar leva kvar på många ställen i Göteborg. 

2016 skrev jag i en krönika om hur den ständigt växande kommunikatörssektorn i Göteborg inte gav ökad transparens utan att känslan var "locket på" när vi ville granska. I SVT:s reportage intervjuas Daniel Olsson om hur han upplever mötet med stadens kommunikatörer. Han beskriver då hur han tror att läsare tjänar på att journalister får prata direkt med ansvariga.

Förutom att kommunikatörer självklart inte kan ha den detaljkunskap i de ämnen vi granskar upplever vi att det där förhalandet lever kvar. När den kritiska rapporten om det ekonomiska fiaskot kring Ridsport-EM var klar fick vi först inte ta del av den. Kommunikatören för maktbolaget Stadshus AB hänvisade till att den först skulle dras för de ansvariga. 

Efter bakläxa från stadens jurister fick vi dock ut handlingarna. Och vidden av kritiken kunde ni läsa efter en journalistisk granskning. 

Här i GT.