Sofia Dahlström

Att sprida smittan vore en mardröm

Publicerad

Har jag haft den eller är jag vaccinerad? En eller två doser? När var det? Och hur är det egentligen med barnen? Jag erkänner att jag innan jul inte hade koll på mässlingen. Och jag är nog inte ensam.

GT kunde den 14 december avslöja att ett fall av mässling konstaterats i Göteborg och vi kunde sedan även berätta att Sahlgrenska universitetssjukhuset gått upp i stabsläge den 25 december efter ännu fler insjuknat. Sedan dess har fler smittats, varav en är en sjukvårdsanställd som vistats bland nyfödda, och en intensiv smittspårning pågår för fullt. 

Smittskyddsläkarna säger att läget ändå är under kontroll och att när väl smittspårningen är klar kommer detta mässlingutbrott att ebba ut. Och kanske är det så och kanske är det så att vi måste börja vänja oss vid mässlingutbrott i Sverige igen.

 

LÄS MER: Så spreds mässlingen i Göteborg 

 

Vi som tidigare lite naivt trott att mässlingen var nästan helt utrotad i Sverige befinner oss nu i en ny situation. I takt med att vi reser allt mer till delar av världen där mässlingen fortfarande existerar, får nya invånare som kanske inte har samma vaccinationsskydd och dessutom har grupperingar som är djupt skeptiska till vaccinationer ökar risken för smitta.

I somras kunde vi läsa om en hur en förälder i en grupp på Facebook bjöd in andra föräldrar för att smitta ner sina barn med just mässlingen för ett så kallat mässlingsparty. 

“Vi har mässlingen” och “passa på” skriver en person. Jag hade hört talas om vattkoppspartyn tidigare men inte att människor resonerade likadant kring mässling. 

Att smitta ner sina barn med en livsfarlig sjukdom är inte bara sjukt – det kan vara ett brott också.

 

LÄS MER: Föräldrarna vill smitta sina barn med mässling  

 

Vägen framåt måste vara att höja kunskapsnivån hos oss alla. Vikten av ett vaccinationsprogram måste förankras hos nyblivna föräldrar, inom sjukvården måste personalen vara extremt vaksam på tecken som indikerar mässling och skilja på de som kan bära på mässlingen och andra sjuka personer i till exempel väntrum. 

Men framför allt kanske alla vi andra behöver vakna upp ur vår skyddade bubbla och ta reda på vilket skydd vi och våra nära och kära faktiskt har.

Enligt Vårdguiden ligger det till så här: De som är födda innan 1960 har med största sannolikhet haft mässlingen som då var en utbredd barnsjukdom och de är därmed immuna. De som är födda på 80-talet och framåt har fått två doser vaccin och har skydd. För oss som befinner oss där mittemellan  födda på 1960- och 70-talen och inte minns om vi haft mässlingen eller om vi fått två sprutor så måste vi hitta vår journal eller vaccinera oss igen för säkerhets skull.

Om man är född i Göteborg eller Västra Götaland är det Regionarkivet vi ska vända oss till. De är tydligen nerringda av sådana som mig men man kan mejla sin fråga så svarar de så fort de kan. För er som bodde någon annanstans som barn är det landstinget som gäller.

Eftersom jag inte själv har en aning har jag i dag skickat mejlet så att jag vet mer om mig själv inför framtida utbrott. Att bli smittbärare och utsätta andra för risk vore en mardröm.

Sofia Dahlström
Sofia Dahlström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER