Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Johanna Toftby

Toftby: Jag förvandlas till ett monster

Varje månad blir jag lika förvånad. Fast jag vet. Huvudvärken som smyger sig på, känner mig ledsen för ingenting, måste klaga på något. Hatar. Tycker alla gör fel, känner så mycket ilska och förvandlas till ett monster. Vill vara negativ och arg.

Jag får till och med en annorlunda röst. Min kille hör direkt.

– Ok, nu är du inne i den perioden svarar han.

Vi har nog alla varit med om någon form av PMS någon gång. Vissa har ont i magen, en del mår illa. Vissa får kraftiga humörsvängningar. Jag kan säga att jag fortfarande inte förstått vad det egentligen är som händer med oss de där dagarna, eller veckorna före mens. Eller jo, det handlar om hormoner. Veckorna före jul var nog de värsta någonsin. Eller det säger jag varje gång. Vissa månader är den bättre, vissa katastrof. Jag skrek, gapade på min kille, skickade hemska sms som jag inte kan styra över. Som en galning säger till mig skriva det värsta jag kan hitta på. Efteråt får jag dåligt samvete, blir ledsen över vad jag sagt. Fast det ändå inte gick att låta bli skriva. Sjukt.

 

Jag har en huvudvärk från helvetet i upp till två veckor. Sedan försvinna lika fort. Det är som om kroppen exploderar, som om den slits sönder och samman. Jag blir handlingsförlamad och behöver mycket sömn för att orka. Och stress är ett BIG NO. Och så nedstämdheten. Jag som är frisk, glad och stark. För att sedan bara rasa samman och bli ingenting två till tre veckor vissa månader.

Jag har varit på vårdcentralen, fick Premalex för att läkaren sa att jag hade alla symtom. Ett slags antidepressiva som man enbart äter före mens, sedan slutar man. Jag trodde jag skulle bli galen på riktigt de dagarna med pillren.

– Du måste ge det en chans, svarade läkaren när jag ringde.

Trots att jag talade om att jag snart hänger mig i närmaste träd.

– Jag överlever inte den ångesten.

Till slut gav jag upp. Jag hade förmodligen tagit kål både på min kille, mig själv och mina barn om jag fortsatt med rävgiftet. Vissa blir säkert hjälpta, men det finns ingen mall för vad som fungerar för varje individ.

 

Träningen hjälper mig mycket. Jag måste springa av mig varje dag, se till att få endorfiner och ruset. Då höjs mina lyckohormoner och trycker ner monstret som vill ta över mitt liv.

Omgivningen har ofta svårt att förstå vad det är som händer, jag fattar det knappt själv. Just därför borde vi prata mer om detta. Ta upp det till ytan - för det känns som om man inte riktigt blir tagen på allvar. Som om man måste skärpa sig och får bita ihop.

Huvudvärken börjar redan vid ägglossning vissa månader och jag börjar känna igen den nu. En envis smärtsam värk som sitter i dygnet runt. Ingen smärtlindring hjälper. Nu har jag testat zonterapi och även köpt en progesteronkräm som ska vara bra. Jag har också testat magnesium som sägs verka muskelavslappnande – och sprayen funkar på mig i alla fall! Den bär jag ständigt med mig som en livboj i väskan och sprayar mot tinningen när huvudvärken är som värst.

När mensen väl kommer är det som om jag vaknar upp. Jag vaknar upp från mörkret och blir helt normal. Lugn, glad och den Johanna som jag alltid är. Livsglad, sprallig och livet är underbart.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!