EU är ett projekt skapat och organiserat av överheten. Vanliga medborgares möjlighet at påverka är oändligt liten.
Det tycker jag och det tycker hälften av svenska folket eftersom knappt 50 procent går och röstar.
Årets val handlar om att Sverige ska utse 20 parlamentariker av 751 stycken i EU:s parlament.
Ingen valbåsvältare direkt.
Det finns sådana som säger att EU-valet av bara den anledningen är extremt tråkigt. Absolut inte!
En oansvarig typ som jag finner hela processen rätt så underhållande.
Alla etablerade partier, både de som är riktiga EU-kramare och de som vill lämna unionen, försöker förklara för medborgarna hur viktigt det är att rösta.
Motståndet hos svenskarna är kompakt och det är underligt i ett land där folk faktiskt hela tiden gör vad överheten säger och finner sig i både det ena och det andra.
Det som får mig att le extra brett är politikernas dubbla eller rentav motsägelsefulla budskap.
Alla vet att partiernas toppnamn i Bryssel är sådana som gjort bort sig i partiet eller tackas för lång och trogen tjänst.
De skarpaste politiska hjärnorna hamnar inte i Bryssel - de flyttar till Stockholm.
Vi tröga och lite dumma medborgare får också veta att det inte spelar någon roll att Sverige bara har 2,8 procent av platserna i EU-parlamentet eftersom partierna jobbar ihop i grupper.
Men lika stor skillnad som det är mellan länderna i EU är det mellan partierna.
Socialdemokraterna i Storbritannien startade ett krig mot Irak.
Inte ens de värsta sosseätarna kan påstå våra blågula socialdemokrater skulle göra något sådant.
De konservativa, de liberala och de gröna är lika olika. Svenska politiska partier finns bara i Sverige.
En annan del av överhetens pisk för att få oss till valurnorna innehåller budskapet att EU ändå redan bestämmer så mycket.
Det är bara att ge upp eftersom EU är här för att stanna liksom.
På Sveriges kommuners och landstings hemsida kan vi läsa:
"Den lokala och regionala nivån påverkas av EU på många sätt. SKL:s undersökning visar att ungefär 60 procent av punkterna på en dagordning från kommunfullmäktige påverkas av EU. Motsvarande siffra för en dagordning från landstingsfullmäktige är ca 50 procent.
Men - öh - vem har bestämt att det ska vara så? Hur och när hände det? Och viktigast av allt:
Betyder det i så fall att vi bara kan påverka 40 procent av besluten i kommunfullmäktige?
Då kanske vi ska strunta i kommunvalen i stället?
Medge ändå att sådant här lockar fram ett leende? Ett stelt eller ett snett, men ändå.
Det skapar också en känsla av trivsel att se och höra kandidaterna slingra sig i olika utfrågningar.
Ibland gömmer man sig bakom EU och ibland säger man att EU inte ska ha med saken att göra.
Som vår mest välfriserade kandidat KD:s Lars Adaktusson som tycker att abortfrågan ska avgöras nationsvis - men den svenska vargjakten ska beslutas i EU:s parlament.
Det roligaste ändå är när den forna EU-motståndaren (bara en sådan sak!), socialdemokraten Marita Ulvskog, intervjuas i P1-morgon.
Då säger hon fullkomligt oväntat att Socialdemokraterna i EU vill minska införselkvoterna på sprit, vin och öl.
- Vi vill backa så att det blir lite mer som tidigare, säger Ulvskog.
Har någon sett detta i Socialdemokraternas valpropaganda?
Undrar vad de tänker på Stena Line som precis förlängt sin succéartade satsning på försäljning av billig alkohol ombord på sin olönsamma linje till Danmark?
Men det verkar inte vara någon fara. De enda som uppmärksammat saken är nykterhetsrörelsen.
Och om en vecka är det över för den här gången.