Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Ingrid Norrman

Jag cyklar till jobbet – för er skull också!

Att cykla till jobbet är inte bara bra för mig. Varje år sparar jag dessutom in 2 500 kronor för samhället. Dags för en skatterabatt för oss cyklister kanske?

Cyklister sliter inte på asfalten, släpper inte ut några avgaser och bullrar inte. Staden blir dessutom trevligare när fler cyklar. Titta på Köpenhamn som två gånger utsetts till världens bästa cykelstad. Där finns fler cyklar än bilar i centrum.

Forskaren Stefan Gössling från Lunds universitet har gjort en analys av cykelsatsningen i den danska huvudstaden som visar att det blir sex gånger dyrare både för den enskilde och samhället att ta bilen i stället för cykeln. Varje kilometer jag cyklar sparar 1,40 kronor åt samhället enligt Gösslings beräkningar.

Jag har cyklat sedan jag flyttade tillbaka till Göteborg i början av 80-talet. Jobbigt i en stad där det ofta regnar och blåser? Det verkar värre inuti bilen än det är ute i stormen. Är jag arg hinner jag dessutom trampa av mig ilskan på väg hem från jobbet. Är jag glad glider jag lätt genom stan.

Den som åker spårvagn får stå och vänta vid hållplatsen. En cykel är alltid beredd.

Den som åker bil måste vara koncentrerad på körningen. Den som cyklar kan låta tankarna fladdra och hjärnan vila om mobilen ligger längst ner i väskan med avstängt ljud. Det gör den hos mig.

Att låta hjärnan vila är inte bara nyttigt utan också kreativt. Det bästa idéerna har jag fått när jag slutat tänka på jobbet och bara är.

"Man borde gå på gym", säger folk. Den som tränar lever sex år längre än andra. Jag hinner inte. Men jag rör mig ändå varje dag, jag cyklar ju.

En uteservering är trevligare än en p-plats. Där kan jag sitta och göra av med pengarna jag sparat på att inte ta bilen. Tänk bort bilarna från Grönsakstorget. Hur fint skulle det inte kunna bli?

Men cykeln är också ett sätt att se staden. Jag cyklar genom Allén och känner doften av nyslaget gräs. Jag cyklar längs älven och tar en sista titt på Gasklockan som ska rivas i höst. Ser om vårarbetena kommit i gång längs Drömmarnas kaj. Träffar på en gammal vän som jag inte sett på länge.

Cykeln är ett sätt att finnas i staden, bilen är bara ett sätt att ta sig från en punkt till en annan.

Jag cyklar året om, men vintercyklingen är inte lika rolig. Medan bilvägarna är rena från snö slirar jag ofta fram i frysta hjulspår på cykelbanorna. Vilken trafikant behöver snöröjningen bäst?

Medan avrinningen fungerar på bilvägarna även i störtregn har cykelbanorna ofta förvandlats till sjöar där jag får plöja mig fram.

Många cykelbanor är så lappade och lagade att cyklingen känns som ett terränglopp.

Staden borde tänka ännu mer på oss som sparar pengar åt samhället. Jämför Röde Orm som Göteborg byggde åt bilisterna med den lika röda cykelbron Slangen i Köpenhamn som gett 12 000 cyklister om dagen en säkrare cykelväg. Vilken led skulle vi föredra i vår stad?

Låter det bra att det i Göteborg görs över 100 000 cykelresor varje dygn? Men det är bara sju procent av alla resor i vår stad som sker med cykel. I Köpenhamn tar var tredje invånare cykeln till jobbet.

Jag älskar Göteborg för att det går att cykla nästan överallt. Men se upp. Maj är den månad när flest cykelolyckor inträffar, enligt försäkringsbolaget If. Tänk på det alla ni bilister som kör mot rött, jag ser er varje dag när jag cyklar mina fyra km till jobbet.