Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Glenn Hysén

Folk får gärna ha slipsen på huvudet framåt kvällen

Planeringen inför Glenn och Camillas bröllop pågår för fullt. Foto: ANTHONY DEVLIn/PA PHOTOS TT NYHETSBYRÅN

Jag och Camilla ska gifta oss och planeringen pågår för fullt.

Den största utmaningen är att veta vem man ska bjuda och vem som får stanna hemma, men när allt kommer till kritan är det inte så komplicerat egentligen.

Det viktiga är att det blir en go okonstlad tillställning helt enkelt, och om någon sätter slipsen på huvudet på kvällen blir det applåd i stället för burop.

Planeringen inför mitt och Camillas bröllop går jättebra. Det jag har upptäckt är den svåra biten är att sätta en gräns för hur många som faktiskt får komma.

Stundtals har det känts som ett rent helvete, men nu har vi bestämt oss för att det blir mellan 75 och 100 personer.

Hade man bjudit alla man kände hade det ju blivit över 200 personer och det är lite väl saftigt. Innan man satte sig och tog tag i det så var man orolig för att göra folk besvikna, men tänker man efter så finns det många personer som man umgicks med förr som man kanske inte pratat med på 20 år. I slutändan kändes det därför vettigare att bjuda dem man har kontakt med lite oftare.

Vi har åkt runt och kikat på olika platser att vara på, bland annat på ett slott, men det kändes lite för snaskigt för både mig och Camilla. Vi är lite mer jordnära.

Nu har vi hittat en plats, men den håller vi för oss själva. Det blir bäst så.

Beslutet om att gifta oss tog vi gemensamt, det liksom växte fram. Men egentligen hade jag ganska långt framskridna planer på att fria. Det skulle visa sig vara lite komplicerat att genomföra bara.

Vår lägenhet ligger på fjärde våningen och tanken var att jag skulle stå på balkongen och spela lite salongsberusad och trilla ut över räcket. På marken skulle jag ordnat en stor madrass, en sån som brandkåren har vid bränder när folk hoppar ut. Sen skulle jag hålla upp en skylt när jag låg där nere, med ”Vill du gifta dig med mig?”.

Det hade varit en jävla världsklass-grej, men Camilla hade kanske fått en hjärtinfarkt av chocken och det hade inte varit så bra. Dessutom snackade jag med en brandman som jag känner väl och han sa att det kanske var lite svårt att genomföra med alla tillstånd som krävdes.

Då var det gemensamma beslutet mer riskfritt. När det gäller ringar så har vi inte köpt dem ännu. För mig är det viktigt att min ring blir så diskret som möjligt dock. Vissa passar i smycken men inte jag. Så tänker jag, sen får Camilla själv välja hur hon vill ha det! 

Det allra viktigaste när det kommer till bröllopet är dock att det inte ska vara så jävla tillgjort och uppstyrt.

Det är en happening, men det är framför allt en go tillställning. 

Därför håller vi ner på talen, man blir ju galen om någon gubbe står i en halvtimme och maler på.

Levande musik är gött, kanske något coverband som spelar sånt som alla gillar.

Framåt kvällen får en DJ ta över stafettpinnen och spela lite goa låtar.

Klädkoden är kavaj, men det behöver inte vara något märkvärdigt.

Folk får gärna ha slipsen eller flugan på huvudet framåt kvällen.

Vi ska ha kul, det är det som betyder något.

Ha d' gott.