Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Glenn Hysén

Mitt hjärta finns i Liverpool – jag har inte hämtat mig än

Liverpools spelare och tränaren Jürgen Klopp jublar efter 4-0 mot Barcelona. Foto: DAVID BLUNSDEN/IMAGO IMAGES
Glenn Hysén. Foto: HANNA BRUNLÖF

Det har gått två dygn, men jag har inte hämtat mig ännu.

Liverpool-Barcelona 4-0, herregud! Och så Tottenhams lika sanslösa vändning i onsdags på det.

Jag har seglat på moln sedan matchen i tisdags.

Inte för att det spelar så stor roll, men jag hade faktiskt spelat en liten slant på att vi skulle vinna med 4-0. Jag satsade 50 och vann 800 kronor.

Ni vet ju att en stor del av mitt hjärta finns i Liverpool. Mina år i klubben var några av de finaste jag hade som aktiv.

Jag kom dit 1989. Det var i slutet av en storhetstid. Vi vann ligan och det var ju stort, men folk var bortskämda med framgångar då.

Faktum är att laget inte vunnit ligan sedan jag var där. Hade någon sagt att det skulle dröja minst 30 år till nästa ligatitel då hade denne idiotförklarats.

Nu är vi i ett fantastiskt läge. Final i Champions League och chans att vinna ligan inför sista omgången på söndag.

Det är stort efter en lång period utan stora framgångar. Men man får inte glömma att det kan sluta med noll titlar, trots allt.

Anledningarna till att det gått så bra denna säsong är flera. För det första har laget nu 17-18 gubbar som är lika bra. Den bredden betyder väldigt mycket.

Och så denne underbara tränare, Jürgen Klopp! Jag älskar hans energi och att han kommer ut till de stora matcherna i träningsoverall i stället för kostym. Jag är rätt trött på slipstränarna.

Jag är på plats på Anfield när vi möter Wolverhampton på söndag. Tyvärr räcker det inte med seger för oss utan Brighton måste samtidigt klara minst oavgjort mot Manchester City.

Troligt? Ärligt talat inte, men chansen finns. Brighton kan spela avspänt och kommer att göra vad de kan. Det blir en spännande eftermiddag och skulle vi vinna ligan kommer det att svingas en och annan bägare i Liverpool.

Jag kommer att vara med i flödet i såna fall.

1 juni väntar sedan finalen mot Tottenham i Champions League. Det var fantastiskt att man lyckades vända till 3-2, men jag var inte lika extatisk över det som när vi mosade Barcelona.

Långt därifrån.

Dels tror jag vi hade haft större chans mot det unga och lite orutinerade Ajax. Dels är det mindre kul att två lag från samma nation möts i en stor klubbfinal. Dom här två lagen känner ju varann så väl, så jag är lite rädd att det kan bli väldigt tillknäppt.

Jag kommer inte att vara på plats i Madrid när finalen spelas 1 juni, men blir ändå delaktig. Jag ska vara med i en tv-sändning som fokuserar på finalen och MMA-matchen mellan Alexander Gustafsson och Anthony Smith.

Ha d' gott!