Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Frida Boisen

Svenska skolan sviker våra barn

I Sverige hade jag alltid haft en femma i matte. Men det tog mindre än fem minuter i skolan i Indonesien för mig att inse att jag inte förstod ett dugg.

Jag kände mig som ett ufo.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Scenen i den indonesiska skolan har 23 år på nacken. Men vi svenskar är fortfarande sämst i världen i matteklassen. Sämst. I en tid där allt präglas av den digitala revolutionen, i en tid när alla branscher skriker efter digitala genier och nästa Lisbeth Salander. Då sviker svenska skolan våra barn. Vi kan inte fortsätta såhär. För det finns lösningar på den här oroväckande ekvationen.

Att svenska skolan misslyckats med att lära våra barn matematik är ingen hemlighet. År efter år har Pisa-rapporter, kritiska OECD-rapporter, senast i våras, och TIMSS-studien, Trends in international mathematics and science study, pekat på samma sak.

Egentligen är det enkelt: Övar man på något, då brukar man bli bättre. Blir man bättre på något, ja, då brukar det bli roligare. Så också med matematik. Forskare slår fast att mer tid för undervisning och mer tid för att öva sig gör att man bli bättre i matematik.

Eftersom vi halkat efter de andra länderna kunde man trott att vi nu lagt in en rejäl stöt på mer matte. Men det är tvärtom.

Jämför man antalet timmar som lärare undervisar åttondeklassare i matematik är Sverige i absoluta botten. Våra elever får 97 timmar per år, minst av alla länder som är med i studien. Jämfört med exempelvis elever i Taiwan som får 166 timmar, i USA som får 157 timmar och i Singapore som får 138.

Samma sak utanför skoltid. När TIMSS jämför åttondeklassare världen över lägger svenska elever minst tid i världen på just matematik utanför skoltid. Och medan 96,8 procent av rektorerna i Hongkong uppger att deras skolor har datorklubbar med fokus på IT, svarar svenska rektorer att motsvarande siffra hos dem ligger på 2,6 procent.

Alltså: Utbildar man inte barn i matematik lika mycket, då blir våra barn sämre på matematik än andra. Om våra barn lägger mindre tid på att öva på matte utanför klassrummet, då hamnar de ännu längre efter.

Varför är då matematik så viktigt? I Almedalen var digitaliseringen det överlägset hetaste ämnet. Förre finansministern Anders Borg spådde från Dagens Industris scen att digitaliseringen fortsätter att vara den hetaste frågan i många år framöver.

Robotar, algoritmer och tekniska lösningar slår redan i dag ut allt fler yrkesgrupper. Konsumkassörer, bankpersonal, journalister, kundtjänst och säljare ersätts med robotar. Utvecklingen har bara börjat.

Smarta tekniska innovationer som förenklar vår värld går inte att stoppa. Men i vår föränderliga värld uppstår nya jobbmöjligheter.

Vi behöver fler programmerare, utvecklare, digitala experter.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra twittrade häromdagen ett tack till Spotifys medgrundare för den senaste påminnelsen i frågan:

 

 

Snälla politiker, snälla utbildningsminister Gustav Fridolin, ta branschens vädjan på allvar!

För våra barns skull.

Vi kommer även i framtiden att behöva konstnärer, kreatörer, entreprenörer, fotbollsspelare, brandmän och andra som inte måste rabbla matematiska formler i sömnen.

Alla behöver inte bli bäst i matematik, alla behöver inte älska matte.

Men fler behöver bli bättre.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!