Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Frida Boisen

GT kommer aldrig att skrämmas till tystnad

GÖTEBORG. Fortsätter ni att skriva kommer jag tillbaka med kniv, sa Kamil Ryba, 29, från högerextrema organisationen "Swedish defence league" till GT:s medarbetare i går eftermiddag. Efter att han kastat ägg i GT:s reception och hotat vår redaktionella personal.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Låt mig vara mycket tydlig. Göteborgs-Tidningen, GT, har funnits i 111 år. Vi har aldrig och kommer aldrig, att låta oss skrämmas till tystnad.
Vi är en liberal tidning som värnar yttrandefrihet och demokrati. Vi är en tidning som självklart granskar ickedemokratiska organisationer.
Det är förstås fullkomligt oacceptabelt att en företrädare för en högerextrem organisation som inte tycker om våra publiceringar och våra granskningar ger sig på vår personal och hotar med våld.


Det är i förlängningen ett hot mot demokratin, ett hot mot det fria ordet, när högerextrema personer hotar journalister och redaktioner med våld för att vi granskar deras ljusskygga verksamhet. Vi är inte den första och säkert inte den sista redaktion som drabbats. Men det är lika oacceptabelt. Varje gång.
I veckan har Expressen och GT publicerat en viktig granskning av näthatare som verkar på hatsajter som Avpixlat. Det är den här granskningen som nu lett fram till hoten mot GT:s journalister.


Granskningen har dels synliggjort och i tidningen presenterat de som öppet hatar, de som hatar ogenerat. De som rentav byggt upp hela sin identitet kring hat. Och dels har granskningen gett den andra guppen, de till vardags hatiska anonyma skuggorna på nätet riktiga ansikten och riktiga namn. De har gått från att vara alias till att bli människor. Flera personer har fått sin tillvaro förändrad radikalt. Bara på en vecka har skyddet de anonyma trollen som hatar, hatar och hatar framför datorn ryckts bort.
Deras unkna åsikter står svart på vitt precis som vanligt. Fast med en avgörande skillnad: Nu är plötsligt hatarnas förnamn, efternamn och fotografier publicerade bredvid deras hatiska åsikter, i vår tidning.


Jag förstår att det måste vara en jobbig omställning. Jag förstår att det är bekvämare att osa sitt unkna hat mot människor med en annan hudfärg eller ett annat kön, utan att behöva ta ansvar för sina inskränkta åsikter. Jag förstår att det är bekvämare att vara rasist eller kvinnohatare utan att visa vem man är. Det är ju så ni brukar bete er. Hata, skrika diverse svordomar och könsord i mejl också till mig. Men när jag frågar vad ni heter. Då blir ni tysta. Då blir det obekvämt. Inte lika roligt längre.
Så jag förstår. Att många av de som nu exponeras skäms. När de nu tvingas fram ur skuggorna. Och blir riktiga personer. Med ansikten, förnamn och efternamn.
Det är lättare att vara tuff, när man inte säger vad man heter.


Jag förstår också, att de som öppet, i sin nätvardag, lägger mycket av sin tid på att hata politiker, kvinnor, invandrare. Hellre gör det just på nätet. Ifred. Utan att journalister vänder strålkastarljuset mot hatarna.
I morgon fortsätter GT:s redaktion sitt arbete som vanligt.
Det är enkelt.
Det är vår uppgift att sprida ljus. Där det är mörker.
Vi accepterar inte hot.
Vi låter oss inte skrämmas till tystnad.