Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Frida Boisen

Boisen: Nu dör nästa mamma i vårdkön

Sverige har blivit ett ruttet land. För jag undrar: Hur länge ska vi ha ett land där rikast klarar sig och får guldbiljetten till operationen. Medan de svagare som inte kan köpa sig förbi kön dör i en alldeles för lång kö. Det vill jag ha svar på. Nu.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Pengar har blivit viktigare än människoliv. Helén Eliasson, (S) ordförande för hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götaland, säger i SVT:s "Debatt" att hon "beklagar", när hon sitter öga mot öga med de som drabbats i hennes landsting.

- Problemet är att du beklagar och jag dör, säger cancersjuka trebarnsmamman Lina Baldenäs, 33, till henne i tv-studion.

Hon tvingas slåss för sitt liv. Inte bara mot cancern som plågar hennes kropp. Utan mot ett sjukvårdssystem som havererat.

Min pappa drabbades också. Ett pyttigt födelsemärke på knät var malignt melanom. Sahlgrenska ställde in återkontrollen eftersom sjukvården tvingades prioritera hårdare. Cancern spred sig oupptäckt till hjärnan, sen halsen, tungan, magen, och tog hans liv för mindre än ett år sedan. Alldeles för tidigt.

57 onkologer på Sahlgrenska sjukhuset skrev ett brev till ansvariga politiker för en månad sedan där det står: "Vi klarar under rådande omständigheter inte att upprätthålla ett säkert patientomhändertagande". Det bekräftar min bild.

I torsdags berättade Lina Baldenäs, 33 år, i SVT:s "Debatt" om hur hon, också i Västsverige, som min pappa, drabbats av malignt melanom. Hur hon tvingats tjata, be, truga, svära, ringa runt till olika sjukhus, för att få livsnödvändig behandling.

- Det handlar inte bara om operationstid. Sen strålning. Igen en väntan och ny kö på tre månader. Sen tog det en väldig tid till röntgen. Den får man tjata till sig själv.

Lina berättar vidare:

- Nu är det bestämt att man bara ska få ny röntgentid vid symptom på nya metastaser. Som patient är det ett fruktansvärt ansvar att känna när jag har en metastas. Hur fan känns en metastas i lungan? Jag visste inte. Så jag missade den. Tills den var stor som en tennisboll. Jag tycker att det är fegt att lägga det ansvaret på oss.

Ja. Fruktansvärt fegt. Rickard Allzén, också förälder från Västsverige berättar hur han slagits för sitt liv mot sjukvården. Hur Sahlgrenska vägrade ge remiss till specialistläkaren i Uppsala och enbart erbjöd vård i livets slutskede. I Värmland hade han fått remissen, inte i Västra Götaland. Till slut sa läkaren i Uppsala upp sig och startade eget. Thomas kunde då utnyttja sin privata sjukvårdsförsäkring för att köpa operationen som räddade hans liv.

- Operationen har i alla fall förlängt mitt liv med åtminstone två år som jag kan ge till min dotter. Hade jag inte blivit opererad så hade jag inte levt i dag.

Jag gråter. Vill skrika högt.

Hur länge ska så här sjuka människor misshandlas av sjukvården?

Avskaffa de ovärdiga köerna nu! Hör läkarnas larm! Hör patienternas berättelser. Vi kan inte blunda längre. Idag dör nästa mamma eller pappa i vårdkön.

Vill du ha det på ditt ansvar? Det vill inte jag. Min röst till den politiker som presenterar en hållbar lösning på den havererade sjukvården. Men jag vill ha lösningen nu. Det är bråttom.


Har du drabbats av felaktigheter i vården? Tipsa oss!