Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna-Lena Mann

"Nyår är en tid för eftertanke"

Foto: ROBIN ARON
Foto: PER WISSING

Så har då ännu ett år passerat. 2016 skälver i sina sista andetag och snart börjar ett nytt år försiktigt ta sina första stapplande steg. 

Året som passerat har förhoppningsvis gett mycket glädje och lycka, men det har även förekommit mörker och sorg.

Vi minns fotbolls-EM där Island rockade hela Europa med sin vulkan. Ett OS i Rio där bland annat svenska fotbollsdamer, en simmerska och en golfare fick oss att vråla i tv-soffan. Vi minns en sommar som vi som vanligt önskade var både varmare och längre. Tyvärr minns vi även terrordåd, ondska och fruktansvärda krig, oroligheter i Göteborg med gänguppgörelser och vapen. Ett skakigt år för svensk polis.

Vi minns ett val i USA där Donald Trump stod som segrare till de flesta svenskars stora förskräckelse. 

Många har lämnat oss under året och däribland flera av de stora rockikonerna som Bowie och Prince. Nu senast ännu en i raden av 80-talets stora stjärnor, George Michael. Alla dessa var mina tonårsidoler och plötsligt blir man påtagligt och omskakande påmind om hur fort tiden flyger förbi och att ingenting är beständigt. Det ger en känsla av vemod och sorg.

Men vi kan i alla fall vara säkra på att det blir en hejdundrande nyårsfest i himlen, och en påminnelse om att ta vara på livet som faktiskt är här och nu.

Jag har till min stora glädje fått skriva krönikor här i GT under ytterligare ett år. Jag har fått många brev från er läsare och mött nya härliga kontakter. Det är ett stort privilegium att få skriva, beröra och väcka känslor och tankar. Jag har under året som vanligt blandat och gett i olika ämnen, där en stor del varit beskrivningar av arbetet i min polisvardag och om människor och öden jag mött. En del har naturligtvis varit den fortsatt turbulenta tiden inom svensk polis och hur den upplevs ur min synvinkel. Ibland hopplöshet, uppgivenhet och frustration, men även (om man inte ser det i media) en hel del glädje, vilja och tilltro.

Jag hoppas att kommande år ger en ytterligare ökning av det sistnämnda.

Själv ställde jag i början av året kängorna till viss del på hyllan och började med ett mer strategiskt och brottsförebyggande arbete som kommunpolis. Det har varit omtumlande och lärorikt, men det är inte utan att jag ibland saknar pulsen och drivet från arbetet på ingripandeverksamheten. För mig kommer det alltid vara den ”riktiga” polisen, och det mest krävande och svåraste arbetet. På gatan. I uniform och i blåvit bil. De snabba besluten, adrenalinpåslagen, mötet med de mest utsatta och gemenskapen i arbetet går inte att jämföra med något annat. 

Nyår är en tid av summering och reflektion. En tid för eftertanke och en nyfikenhet och undran över vad kommande år har att ge. För egen del kommer det innebära en resa både fysiskt och mentalt och jag hoppas jag kommer landa mjukt med båda fötterna på jorden. Mitt löfte för det nya året kommer att bli ännu bättre på att berätta för mina nära och kära vad de betyder. Att försöka leva livet fullt ut. Att våga säga ja men även våga säga nej. 

Jag vill tacka alla läsare för det gångna året och önska ett riktigt gott nytt år!