Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anna-Lena Mann

I helgen kommer runt 1000 barn ringa till Bris

Anna-Lena Mann. Foto: ROBIN ARON

Ganen står så grön och grann i stugan. Barnen i ring, dansa omkring. Värme, mat, julgodis och mys i överflöd. Klappar och kramar. Familj och vänner. Kärlek. Gemenskap.

Men inte för alla. Det finns många ofrivilligt ensamma i vårt land där julen i stället blir ännu mer påtagligt ensam och förknippad med ångest och skam. Att inte ha någon att vara med på julen kan inte bara upplevas som sorgligt. Det kan också upplevas som så skamfyllt att man inte vågar berätta om det. 

Även om man till vardags trivs ganska bra i sitt eget sällskap, kan julensamhet bli som ett kvitto på att man inte duger i andras ögon. Kanske även en plågsam påminnelse om sina förluster, konflikter eller avstånd från dem som står, eller en gång stod, nära. 

När det blir för svårt kommer larmen. Självmordsstatistiken går upp. Människor med ett psykiskt lidande är en sårbar grupp som brutalt blir konfronterade av andras lycka. Samtalen kommer ofta som ett rop på hjälp. Kan någon bry sig? Finns det någon att prata med? Hallå där ute!

Det är inte bara de ofrivilligt ensamma som kan ha det svårt. Julen skall vara barnens högtid. I helgen kommer runt 1000 barn att ringa till Bris, barnens rätt i samhället. De kommer att ringa och berätta om bråk, våld och alkohol. Om krossade drömmar. Hopp och förväntningar som återigen fallit platt. Hur stort är antalet barn som aldrig ringer någon? Som lider i tysthet.

Enligt undersökningar från nykterhetsförbund har mer än vart fjärde barn någon gång känt obehag under julen på grund av att mamma eller pappa druckit alkohol. Det behöver inte innebära att det blivit bråk. 

Det kan vara ett tonläge, yviga gester, ett annorlunda beteende. Vuxna människor skulle aldrig låta någon annan som druckit ta hand som sina barn, som en lärare eller barnvakt. Men när det gäller sitt eget drickande, även om det bara gäller ett par julöl, så ses det som ingen fara.

Nej julen är inte god för alla. Pressen och stressen blir stor när det inte är guldglittrande julrosrött. Jag menar nu inte att vi ska sluta att fira och mysa. Inte heller att lägga på något dåligt samvete . Men kanske går det göra något extra för någon som inte har schablonbilden av vad julen är. Ett telefonsamtal, en inbjudan eller att bry sig lite extra om grannen. Att våga ta sig tid. Att ha modet att bry sig och säga ifrån om man ser eller hör någon fara illa. Låt julen bli en tid av omtanke, närhet och medkänsla. Det måste väl ändå vara det som är meningen.

Så här i jultid vill jag förutom till de ensamma även som vanligt ge extra tanke till alla dem som inte kan stanna upp då verkligheten inte tar någon hänsyn till att det är helg och högtid. Som finns där när det går fel. Som finns om olyckan är framme eller tar hand om dem som behöver. 

Som vet att julen även kan vara bister och mörk och där tragiska händelser känns lite extra hårt då spruckna förväntningar är ett faktum. Till alla dem, poliser, brandmän, vårdpersonal och alla andra som ser till att det fungerar runtomkring oss trots att det är jul. En extra varm julkram till er.

Jag vill önska alla läsare en riktigt God Jul!