Anders Sundell är forskare i statsvetenskap och krönikör på GT.
Anders Sundell är forskare i statsvetenskap och krönikör på GT.
Anders Sundell

Satsa mer pengar på de populära skolorna

Publicerad

Till hösten börjar mitt äldsta barn skolan. Det är svindlande och fantastiskt kul, men skolvalet väcker en del frågor. 

Informationen om den pedagogiska verksamheten är i många fall knapphändig. Betygsstatistik visar elevernas resultat, men frågan är om det egentligen säger något om hur bra undervisningen är. Snittbetyget på en skola visar sig nämligen ha ett förkrossande starkt samband med föräldrarnas utbildningsnivå. 

I diagrammet har jag ritat ut alla skolor i Göteborg där minst 50 elever gick ut nian våren 2017, utifrån hur många som klarade kunskapskraven i alla ämnen, och hur många som har föräldrar med högskoleutbildning. Skolorna ligger alla som på en linje – där många föräldrar har pluggat klarar fler elever kraven. Sambandet mellan resultat och andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär lika starkt, fast åt andra hållet. 

ANDERS SUNDELL: Resan längs linje 11 avslöjar segregationen 

Att elever med utbildade föräldrar klarar sig bättre är välkänt från utbildningsvetenskaplig forskning. En ny rapport från Skolverket visar dessutom att familjebakgrundens betydelse ökat sedan slutet av 1990-talet. 

Oavsett bakgrund presterar elever också bättre om de går tillsammans med elever vars föräldrar har hög utbildning och inkomst. Antagligen beror det på att de bästa lärarna söker sig ifrån skolor med lågpresterande elever, och att undervisningen går lättare om de flesta barnen är från studievana hem. 

Vidare visar Skolverkets statistik att skillnaderna i elevsammansättning mellan skolorna ökar. Den svenska skolan har varit en plats där barn med olika bakgrund har kunnat mötas, men detta håller nu på att ändras. Lika barn leker mest, nuförtiden. 

Som svenskfödd förälder med utbildning eller hyfsad inkomst ställs man därför inför ett dilemma. Väljer man, helt rationellt, skola utifrån betygssnitt eller elevsammansättning bidrar man också till en tilltagande uppdelning i samhället. 

Nu anser jag att föräldrar har ett långt större ansvar mot de egna barnen än mot samhället. Man kan inte förvänta sig att föräldrar ska sätta barnen i sämre skolor bara för att spä ut elevunderlaget. Däremot borde vi gemensamt göra mer för att öka valmöjligheterna för dem med sämst utgångsläge. 

I dag är den viktigaste faktorn i antagningen till grundskolan närhetsprincipen. För att få plats i en populär skola måste man bo i området, vilket kostar. Forskning visar till exempel att bostadspriser går upp i närheten av attraktiva skolor. Så länge närheten styr kommer skolsegregationen därför vara intimt förknippad med boendesegregationen. 

Vissa har föreslagit att speciella kvoter ska reserveras för särskilt utsatta grupper. Svåra gränsdragningar och stigmatisering lär bli resultatet av det. Bättre då att lotta när det finns fler sökande än platser – för den bortlottade upplevs det som orättvist, men alla har i alla fall samma chans. 

Kanske behöver vi också tänka om kring resursfördelningen. Istället för att hålla problemskolorna under armarna borde man tvärtom kanske satsa på de mest populära och framgångsrika, för att ge dem möjlighet att bygga ut och ta emot fler elever? 

Vårt barn fick plats på vad som verkar vara en bra skola, på grund av vår bostadsadress. Att öppna upp systemet skulle naturligtvis kosta något för oss och alla andra i samma gynnade situation. Men att inte göra något alls kommer i långa loppet att bli mycket dyrare, för alla Göteborgare. 

Relaterade ämnen
Anders Sundell
Anders Sundell

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER