Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anders Sundell

Satsa mer pengar på de populära skolorna

Anders Sundell är forskare i statsvetenskap och krönikör på GT.

Till hösten börjar mitt äldsta barn skolan. Det är svindlande och fantastiskt kul, men skolvalet väcker en del frågor. 

Informationen om den pedagogiska verksamheten är i många fall knapphändig. Betygsstatistik visar elevernas resultat, men frågan är om det egentligen säger något om hur bra undervisningen är. Snittbetyget på en skola visar sig nämligen ha ett förkrossande starkt samband med föräldrarnas utbildningsnivå. 

I diagrammet har jag ritat ut alla skolor i Göteborg där minst 50 elever gick ut nian våren 2017, utifrån hur många som klarade kunskapskraven i alla ämnen, och hur många som har föräldrar med högskoleutbildning. Skolorna ligger alla som på en linje – där många föräldrar har pluggat klarar fler elever kraven. Sambandet mellan resultat och andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär lika starkt, fast åt andra hållet. 

ANDERS SUNDELL: Resan längs linje 11 avslöjar segregationen 

Att elever med utbildade föräldrar klarar sig bättre är välkänt från utbildningsvetenskaplig forskning. En ny rapport från Skolverket visar dessutom att familjebakgrundens betydelse ökat sedan slutet av 1990-talet. 

Oavsett bakgrund presterar elever också bättre om de går tillsammans med elever vars föräldrar har hög utbildning och inkomst. Antagligen beror det på att de bästa lärarna söker sig ifrån skolor med lågpresterande elever, och att undervisningen går lättare om de flesta barnen är från studievana hem. 

Vidare visar Skolverkets statistik att skillnaderna i elevsammansättning mellan skolorna ökar. Den svenska skolan har varit en plats där barn med olika bakgrund har kunnat mötas, men detta håller nu på att ändras. Lika barn leker mest, nuförtiden. 

Som svenskfödd förälder med utbildning eller hyfsad inkomst ställs man därför inför ett dilemma. Väljer man, helt rationellt, skola utifrån betygssnitt eller elevsammansättning bidrar man också till en tilltagande uppdelning i samhället. 

Nu anser jag att föräldrar har ett långt större ansvar mot de egna barnen än mot samhället. Man kan inte förvänta sig att föräldrar ska sätta barnen i sämre skolor bara för att spä ut elevunderlaget. Däremot borde vi gemensamt göra mer för att öka valmöjligheterna för dem med sämst utgångsläge. 

I dag är den viktigaste faktorn i antagningen till grundskolan närhetsprincipen. För att få plats i en populär skola måste man bo i området, vilket kostar. Forskning visar till exempel att bostadspriser går upp i närheten av attraktiva skolor. Så länge närheten styr kommer skolsegregationen därför vara intimt förknippad med boendesegregationen. 

Vissa har föreslagit att speciella kvoter ska reserveras för särskilt utsatta grupper. Svåra gränsdragningar och stigmatisering lär bli resultatet av det. Bättre då att lotta när det finns fler sökande än platser – för den bortlottade upplevs det som orättvist, men alla har i alla fall samma chans. 

Kanske behöver vi också tänka om kring resursfördelningen. Istället för att hålla problemskolorna under armarna borde man tvärtom kanske satsa på de mest populära och framgångsrika, för att ge dem möjlighet att bygga ut och ta emot fler elever? 

Vårt barn fick plats på vad som verkar vara en bra skola, på grund av vår bostadsadress. Att öppna upp systemet skulle naturligtvis kosta något för oss och alla andra i samma gynnade situation. Men att inte göra något alls kommer i långa loppet att bli mycket dyrare, för alla Göteborgare. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!