Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anders Sundell

Det dåliga vädret byggde Sverige

Anders Sundell, statsvetare. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Kallt väder betyder större ärlighet – om man ska tro Montesquieu. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Vi närmar oss den svenska regnperioden. Dystert nog är det mest nederbörd under semestermånaderna, enligt statistiken. 

Allra värst är det i juli. Och resten av året är det mörkt större delen av tiden. 

Här går vi runt i rusket, när folk i norra Italien eller södraFrankrike i detta nu svalkar fötterna i medelhavet eller läppjar på ett glas vin i skuggan. 

Skandinavien befolkades för omkring tiotusen år sedan, vid slutet av den senaste istiden. Det tjocka istäcket borde ha gett en ledtråd om att vädret här inte är det bästa. Men likväl valde några stackars jägare och samlare att komma hit. Och nu får vi leva med konsekvenserna!

Men kanske förde kylan och regnet ändå något gott med sig. Den politiske teoretikern Montesquieu föreslog på 1700-talet att klimatet sätter spår i det mänskliga kynnet. I kallare klimat drar muskelfibrerna ihop sig, vilket gör dem starkare, och hjärtat får mer kraft. Från detta följer större mod och uppriktighet. 

I varmare klimat blir man istället mera förslappad.

Menade Montesquieu.

Svensk skog och kyla – gör det oss hårdare? Foto: ALEX LJUNGDAHL

Statsvetenskapen har tagit mer fasta på Montesquieus teorier om maktdelning (som bland annat influerade den amerikanska grundlagsfäderna) än hans klimatspekulationer. Men på senare år har samhällsvetenskapen återigen börjat söka förklaringar till länders olika utveckling i geografiska faktorer.

En teori lyfter till exempel fram att den eurasiska kontinenten är utsträckt i öst-västlig riktning, vilket gör att klimatet är liknande från England till Kina. Djur och växter som trivs på ett ställe kan importeras till ett annat. Våra förfäder kunde alltså plocka russinen ur kakan, och odla de mest produktiva grödorna (till exempel vete) och tämja de bästa djuren (till exempel får och grisar). Sydamerika, som är mer utsträckt i nord-sydlig riktning, har fler klimatzoner och kunde inte dra nytta av artrikedomen på samma sätt. Här fick vi ett försprång.

Ekonomer har menat att i länder där insektsburna sjukdomar är vanliga brydde sig kolonisatörer inte om att bygga upp varaktiga institutioner, utan fokuserade på att roffa åt sig naturresurser. På våra breddgrader hålls myggor och insekter i schack av vintrarna.

Några statsvetare menar i stället att det är förekomsten av kallt vatten som spelar roll. Det ger upphov till skogslandskap, som lämpar sig för jakt och fiske. I sådana trakter har man därför varit sen med att gå över till jordbruk, vilket i sin tur lett till en friare livsstil och ett självständigare och mer jämlikt sinnelag, som vi enligt teorin kan se spåren av än i dag.

Sådana hypoteser är naturligtvis svåra att bevisa. En oräknelig mängd olika impulser har gjort avtryck i europeisk och svensk historia, vilket i sin tur har påverkat samhällets och mentalitetens utveckling. 

Svensk sommar. Då regnar det som aldrig förr, enligt statistiken. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL IBL BILDBYRÅ

Men om nu semestern regnar bort, tänk att det stärker ditt mod. Om badvattnet inte blir varmare än 15 grader, tänk att det gör dig mer självständig. Och när myggorna biter dig, var glad att du i alla fall inte får malaria från dem.

Det här är min sista krönika i GT. Jag tackar för den här tiden och önskar er alla en tempererad sommar.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!